Ebokförlaget Serum

”Var inte orolig herr Gödel. Historien är strax avklarad.
Idag fick vi nämligen in en anmälan som binder en medlem i
ARA vid dådet.”, sade herr Koch och tittade omedvetet på en
blankett som låg framför honom på skrivbordet. Bredvid
blanketten låg en bunt papper med ett stort foto överst. Fotot
föreställde en ung fager man som påminde en aning om Clark
Gable.
Herr Gödel kände hur det vattnades i munnen på honom
när han tänkte på hur gärna han ville se vad som stod på
blanketten. Efter att inte ha kommit på något subtilare sätt
att titta närmare på pappret lutade han sig helt sonika fram
och ryckte till sig lappen.
”Skall jag kanske också fylla i en sådan här blankett”, sade
Gödel med dåligt spelad naturlig röst.
”Vad i helvete gör ni? Ge genast tillbaka lappen!”
”Ja ge tillbaks lappen”, sade assistent Gertner som vågade
tala igen.
Herr Gödel gav tillbaka blanketten direkt.
”Oj ursäkta, jag visste inte att det var...”
”Det räcker! Jag tror att vi är klara nu om du inte har något
mer att säga?”
”Har du något mer att säga?”, frågade assistent Gertner.
”Jag hade inget speciellt annat att säga, men...”
–202 –