Ebokförlaget Serum

Kapitel 30
”Okej pojkar och flickor, jag och professor Schröder tar över.
Ni kan gå hem och lägga er”, sade Klemens och ruskade sitt
paraply för att den värsta vätan skulle gå bort.
Det var Klemens och professorns tur att sitta nattpasset
enligt deras rullande schema.
”Var är professorn?”, frågade Renate.
”Han kommer väl när som helst”, sade Klemens och
slängde sig ner i stolen framför kontrollbordet. ”Var inte
oroliga jag tar över nu.”
”Ha det så kul i natt”, sade Axel och klappade honom på
axeln.
Renate och Axel gick ut i korridoren och klädde på sig
ytterkläderna. Innan de gick lutade de sig in och sade hej då
till Klemens, som redan var djupt försjunken i ett gammalt
datorspel där man styrde en rund matglad ost i en labyrint,
där det gällde att äta kulor och fly från spöken. Han vinkade
adjö med ena handen utan att vända sig om.
Renate och Axel möttes av regnovädret när de steg ut, men
båda var väl försedda med var sitt WeAreVR-paraply. I skenet
av gatljuset såg Renate att hennes armbandsur visade lite över
ett på natten. Hon skildes från Axel som hade sin bil parkerad
åt det motsatta hållet och började gå nedför den öde
–327 –