Ebokförlaget Serum

Kapitel 31
ROV:en närmade sig Tanja och Johan med långsamma,
bestämda steg med fastlåst blick. Dess regnblöta metallskal
glimmade i det månljus som trängde in genom den öppna
källardörren. Johan och Tanja höll hårt om varandra, men
rörde sig inte eftersom de var paralyserade i brist på flyktväg.
ROV:en stötte mot en cykel som stod i vägen varpå den
trillade på cykeln intill vilket genererade en dominoeffekt som
resulterade i att ett knippe cyklar föll till marken med ett
metalliskt kabrak.
”Helvetes skit”, sade ROV:en.
Johan och Tanja tittade förvånat upp på ROV:en.
”Ja, ni får förlåta, men jag har precis lärt mig köra den här
manicken och det går inte speciellt bra.”
Johan och Tanja fortsatte att glo förvånat, men sade
fortfarande ingenting.
”Ja, jag får kanske presentera mig. Jag heter Gödel, var
inte oroliga jag är inte en av dem.”
”Vem är du då?”, frågade Johan.
”Jag är journalist för Morgenpost. Jag skriver om den här
historien, förstår du.”
”Vilken historia?”, sade Johan.
”Gissa Johan, EcoSea-läckan förstås”. Gödel harklade sig.
–332 –