Ebokförlaget Serum

Tanja stoppade in sina armar under Johans armhålor och
lyfte upp honom på fötter. Han stod instabilt och tog sig för
huvudet med båda händerna, varpå håret blev fläckigt av
blod. Regnet fick honom att kvickna till fort, men också att
börja frysa.
”Nu går vi”, sade Tanja och tog Johan i handen.
De förbipasserande i den mötande trafiken tryckte sina
näsor mot bilrutorna för att få se så mycket som möjligt av
den fascinerande synen av en verklig olycka. Tanja började
vinka åt de förbipasserande med båda armarna varpå en
splitterny vräkig BMW stannade direkt i vägrenen på andra
sidan vägen. Tanja drog med sig Johan över vägen så fort det
blev ett tillräckligt stort mellanrum i den mötande trafiken.
”Vi måste fort till ett sjukhus, kan du köra oss?”, sade Tanja.
”Självklart, hoppa in bara”, sade föraren, en välbärgad
kostymklädd man i trettioårsåldern.
Tanja öppnade bakdörren för Johan, men hejdade sig.
”Har du något vi kan sitta på så vi inte blodar ner din bil?”
”Bry dig inte om det, min skatt. Huvudsaken är att ni
kommer iväg till ett sjukhus. Hoppa in nu.”
Olycksplatsen passerade revy framför deras ögon när de blev
skjutsade i motsatt riktning mot närmsta sjukhus.
–353 –