Ebokförlaget Serum

Kapitel 33
Hjulen skrek när regionaltåget gick in i kurvan, men
upphörde så fort de kom ut på raksträckan igen. För Johan
var det ett tryggt hemtamt ljud och han somnade om direkt
och vaknade inte förrän nästa gång tåget stannade. Han
tittade ut genom det regnblöta fönstret och såg en skylt som
det stod Rehbrücke på. De skulle några stationer till.
Tanja verkade sova fortfarande.
Johan lutade sig tillbaka och stängde ögonen för att försöka
få några minuters sömn till. Det hade inte blivit mycket sömn
i cykelgaraget under natten. Tanja hade gråtit över Melanie
och Johan hade försökt trösta henne.
Senare hade Tanja somnat in mot hans bröst. Han gillade
att hålla om henne, den vackraste skapelsen på jorden. Så
hade han suttit och tittat ut i mörkret och tänkt medan Tanja
hade andats djupt.
Då och då hade hon ryckt till som om hon drömde
obehagliga drömmar. Han hade betraktat Gödels kraschade
ROV som hade fastnat bredvid dem i en fryst ställning likt en
grekisk diskuskastare. Han hade tänkt på Tanja, på hur
Melanies föräldrar skulle ta den sorgliga nyheten, på vad
Lotus egentligen ville, hur mycket Jörn visste, om han kunde
lita på Gödel, om det inte skulle gå till kommissarie Koch,
–341 –