Ebokförlaget Serum

Dess lampa slocknade omedelbart och den trasiga lyktan
sjönk sakta ner i det glupska mörkret. Havsmonstret släppte
hastigt greppet om ubåten, vilket fick farkosten i sin nyvunna
frihet att gunga fram och tillbaka ett tag innan den stabilise-
rade sig. Sedan blev det påtagligt tyst.
”Jag orkar inte med många svängar till. Jag känner mig
sjösjuk.”
”Dito.”
”Vänta förresten! Det är ju helt tyst! Tror du han har läm-
nat oss?”
”Det verkar så! Vi kan kolla! Var är sidofönstret? Jag blir
så desorienterad av alla turer.”
”Rakt ovanför dig.”
”Ja, där är det ja! Det verkar inte finnas någon bläckfisk åt
det hållet i alla fall.”
”Stämmer! Det verkar hoppfullt.”
”Han kanske svalde strålkastaren och insåg att ubåten inte
var något ätbart.”
”Ja, eller så kanske han svalde strålkastaren och skadade
sig så att han dog.”
”Cool, monstret dog! Hoppas att det stämmer. Sätt dig på
sätet igen så fortsätter vi neråt medan vi har tid.”
”Var är mitt säte?”
–8 –