Ebokförlaget Serum

Kapitel 1
Bläckfisken omslöt den försvarslösa forskningsubåten med
sina grova sugkoppsarmar. I kontrast till djuphavsmörkret
blev ljuskäglorna från ubåtens strålkastare skarpa som laser-
strålar. Allteftersom bläckfisken vände och vred på farkosten
följde ljuskäglorna med, vilket fick spektaklet att likna en
snurrande attraktion på ett kvällsöppet nöjesfält. Odjurets
tentakler trevade sig fram längs skrovet för att hitta något
som föll den i smaken, men dess tveksamhet avslöjade att
undervattensskepp inte ingick i vardagskosten. Dess stora
ögon begrundade farkosten och verkade fastna för det lilla
runda fönstret vid sidan, genom vars glas den kunde se en
man stå och skrika.
”Aaaaaaaaaaah!”
”Hur går det? Fågel, fisk eller mittemellan?”
”Det går fisk! Det tjänar inget till! Han blir bara mer in-
tresserad om jag skriker. Och dessutom blir jag hes i halsen.”
”Strunta i din hals nu! Vi kan väl först och främst tänka på
att inte bli uppätna!”
”Skrik du i så fall om du inte bryr dig om din hals! Jag är
helt slut!”
Bläckfisken roterade runt ubåten ytterligare ett halvt varv,
varpå en strålkastare knäcktes.
–7 –