Ebokförlaget Serum

sig i underläppen och började gå längs gången mot
visningsbåset.
Luften tätnade allt mer av fientligt inställda oidentifierade
varelser. Tanja tittade då och då bakåt på Gödel, som viftade
med sina händer att hon skulle fortsätta att gå. Med ett skri
störtade en av de osynliga varelserna mot Tanja, varpå hon
stannade reflexmässigt. Varelsen störtade igenom Tanjas
kropp och hon fylldes med ett isande skrik. Varelsen fortsatte
ut genom ryggen och upp i luften. Hon kände Johans
lugnande hand på sin höft. Hon vände sig om och tittade på
Gödel. Han signalerade åt henne att fortsätta gå vilket hon
motvilligt gjorde.
Johan strök lugnande på Tanjas axel med den handen som
inte höll om hennes höft.
Hon andades hackigt i stackato.
Johan försökte lugna henne medan han spanade frenetiskt
åt alla håll, för att undvika att råka illa ut även denna gången.
De hade kopplat upp sig från en teleautomat i entréplan i
den östra halvcirkelformade byggnaden vid Leipziger Platz.
På denna våningen verkade det inte finnas någon ROV, men
det fanns så mycket folk att det var omöjligt att säga med
säkerhet.
Han spanade ut genom de stora fönsterglasen mot gatan
–361 –