Ebokförlaget Serum

”Det här är Amanda.”
Kapitel 24
Lotus böjde sig ner och gav en liten död fisk till en luden
spindel med knytnävsstor kropp. Spindeln tog fisken med
sina små klor och började mumsa på den medan dess
tentakler viftade upphetsat. Lotus klappade den på ryggen,
varpå kroppen fjädrade upp och ner för varje klapp. Amanda
snurrade runt då och då för att se vem som tafsade på hennes
rygg, men eftersom hon inte kunde se så bra uppåt förblev
klapparna ett mysterium.
Johan, Jörn, Melanie och Tanja hade fått ett meddelande från
Lotus som informerade om att idag skulle vandringen till
källan börja. Lotus hade skickat adressen till den här
databasen som var en rekreationsskog, full med djur och
människor på utflykt.
De stod på en grön äng översållad av små röda
ängsblommor. Det knähöga gräset vek sig för ens fötter för
varje steg. Vid ängens slut stod en flock rådjur och betade i
skogsbrynet. Därifrån löpte skogen uppför en kulle, varifrån
man hade utsikt över ett långsträckt böljande landskap. Här
var fullt av djur, fast inte organismer uppkomna genom evo-
lution utan vanliga handprogrammerade dekordjur som var
–253 –