Ebokförlaget Serum

Kapitel 39
Johan lutade sig ut genom fönsteröppningen för att se om
ROV:en var ur funktion. Så fort han sträckte ut sitt huvud
utanför karmen fick han ett slag av en järnhand och föll
baklänges in i rummet igen nedför fönsterbordet och landade
på rygg på golvet.
Han tittade upp på Tanja och såg hur tårar rann nerför
hennes kinder. ROV:en var tydligen av yttersta kvalité. Det
enda TV:n hade lyckats göra var att krossa ROV:ens
vänsteröga och ge den en plåtbuckla i pannan, men för övrigt
verkade den helt oskadd. Den försökte återigen ta sig in
genom fönsterkarmen, men den hade svårigheter med att ta
sig runt den trasiga TV:n som hängde och dinglade i
säkerhetskedjan mitt i fönsteröppningen. ROV:en tryckte
TV:n åt sidan och lyckades få grepp om fönsterkarmen varpå
den klämde sig förbi. När Johan hade tagit sig upp på benen
stod ROV:en redan på skrivbordet innanför fönstret.
Plötsligt lös lastrummet upp av Melanies fotogenlampa när
hon tände den på nytt. Tanja satt på knä i vattnet med herr
Gödel i sin famn. Melanie tittade sig omkring i det varma
fladdrande lampljuset och noterade att det här lastrummet
var i stort sätt identiskt med det intill. Tomma trälårar flöt i
–391 –