Läs uppsatsen! - Svenska ProjektAkademien

Okunskap inom organisations- och företagsledningar. Man har inte insett
projektverksamhetens betydelse och därför ligger det inte inom verksamhetens primära
intresse att effektivisera den.
Projektmognad och projektmognadsmodeller är relativt nya begrepp vars innebörd inte
alla har kännedom om.
Projektmognadsmodeller har stött på kritik då man anser att det inte finns någon
generell måttstock att mäta projektmognad med. Dessutom anses
projektmognadsmodellerna vara alltför inriktade på projektprocessens betydelse, med
fokus på standardisering och projektverktyg istället för de ”mjuka delar” som också utgör
en viktig del av projektkulturen.
I denna avhandling utesluter vi dock diskussionen om ifall projektmognad går att mäta med en
generell måttstock, och ifall en projektmognadsmodell verkligen är ett lämpligt verktyg för att
påvisa en organisations eller ett företags mognadsgrad i projekthantering då det inte är relevant
för det slutresultat som denna avhandling ska generera.
6.2.2 Jämförelse av olika projektmognadsmodeller
För att kunna hitta en lämplig projektmognadsmodell för Vägverket så måste vi undersöka de
som finns befintliga på marknaden. Trots att projektmognadsmodeller är ett relativt nytt verktyg
så finns det ett 40-tal på marknaden. De flesta är dock ganska lika i sin struktur, då de alla bygger
på den första processeffektivitetsmodellen, Capability Maturity Model (CMM, se punkt 3.7).
Denna modell var dock för Vägverket inte lämplig då den är helt inriktad på mjukvaruprocesser.
För att begränsa oss valde vi att endast undersöka de mest populära och etablerade närmare.
Dessa var:
Capability Maturity Model Integration – CMMI(se punkt 3.8)
Organizational Project Management Maturity Model - OPM3 (se punkt 3.9)
Portfolio, Programme and Project Management Maturity Model - P3M3 (se punkt 3.11)
Även Torbjörn Wenells projektivitetsmodell (se punkt 3.10) valdes att granskas närmare av två
anledningar; Torbjörn Wenell hade fem år tidigare redan varit inblandad i en kartläggning av
Vägverkets projektkultur och projektivitet. Dessutom så innehåller Wenells modell något som de
internationella projektmognadsmodellerna saknar, nämligen projektkulturens ”mjuka delar”.
(För närmare beskrivning över de olika projektmognadsmodellernas struktur och hur de fungerar
så hänvisas man till denna avhandlings teoretiska referensram, från punkt 3.7 och framåt.)
För att kunna välja mellan de olika projektmognadsmodellerna så valde jag att sätta upp vissa
kriterier som efter mina teoretiska studier för denna avhandling kändes relevanta att en
projektmognadsmodell behandlar. Med hjälp av kriterierna skulle jag lättare kunna jämföra
modellerna med varandra och på så sätt få en lättare urvalsprocess. Jag valde att dela upp
kriterierna i två kategorier, modellkriterier och funktionskriterier. Modellkriterierna behandlar
104