Läs uppsatsen! - Svenska ProjektAkademien

More documents

Recommendations

Info

Delaktighet, Personlig utveckling Kommunikation: Information, Arenor, Projektrum, Rapporteringsformer 3.10.1 Att mäta projektivitet enligt Wenell Wenell anser att vad som är hög projektivitet, hög projektmognad, varierar mellan olika verksamheter. Då parametrarna varierar från organisation till organisation, från företag till företag, så är hög projektivitet något som är helt unikt för varje organisation. Han anser därmed att det ej är möjligt att med ett standardiserat mätprogram mäta hur hög projektivitet ett företag eller en organisation har. Det finns helt enkelt ingen generell måttstock för att mäta projektivitet med. Wenell anser att de projektmognadsmodeller som existerar på marknaden idag är alldeles för fokuserade på projektprocessens betydelse samt att de nästan helt utesluter de ”mjuka” delarna som är en så viktig del av projektledningskulturen. Om man inom en organisation eller ett företag vill värdera sin projektivitet, så föreslår Wenell i stället en typ av workshop som innefattar ledning, projektledare, beställare och styrgruppsrepresentanter. Inom denna workshop väljer man ut de sju viktigaste faktorerna. Dessa är indikatorer för organisationen eller företagets projektivitet. För var och en av dessa faktorer ska man sedan gå igenom hur bra man är inom verksamheten på att hantera och utnyttja dem. Utifrån hur man svarar på detta, gör man sedan ett åtgärdsplan. När man vill utveckla projektiviteten inom ett företag eller en organisation så är dock det viktigaste att detta sker på ledningens initiativ, då alltför många försök till att effektivisera sin projektverksamhet sker utan att ledningen format en strategi för hur man vill göra och hur man tänkt att den framtida projekthanteringen ska ske. En annan viktig faktor är att inget effektiviseringsarbete kan påbörjas utan att företaget eller organisationen har en nulägesbild över hur projektverksamheten fungerar i dagsläget. Det är viktigt att göra en nulägesanalys innan man påbörjar ett projekt att höja projektiviteten. 3.10.2 Wenells isberg Trots att Wenell anser att projektivitet och projektmognad inte går att mäta med en projektmognadsmodell, så har han skapat en modell som vid första anblicken kan tyckas vara just en mognadsmodell. Jag kallar modellen för Wenells isberg, Isbergsmodellen (se figur 3.11). Isbergsmodellen är en referensmodell för företag och organisationer att använda sig av när de vill utvärdera eller höja sin projektivitet. Det finns ingen direkt måttstock i modellen eller något specifikt frågebatteri. Istället innehåller modellen ett ramverk och referenser för olika egenskaper som förekommer inom olika företag eller organisationer som befinner sig på olika nivåer i sin projektivitet. 58
Figur 3.12 - Wenells Isberg Wenells isberg är indelad i fyra faser; Teknikfasen, Metodfasen, Strategifasen och Klimatfasen. Företag och organisationer som befinner sig inom Teknikfasen är de som har en lägre grad av projektivitet medan de som befinner sig inom Klimatfasen är de som arbetat längst med effektiviseringsarbetet och har således en hög projektivitet. Modellen delas in i två olika delar, en synlig del med projektområdets ”hårda” delar och en mer osynlig med projektområdets ”mjuka” delar. Den synliga delen benämns Struktur och den osynliga delen går under namnet Beteende. Det är dessa områden som gett modellen sitt namn. Om man studerar figur 3.12 så kan man föreställa sig att bilden föreställer ett isberg där den svarta pilen utgör vattenytan. Den ljusblåa delen utgör den synliga delen av isberget. Den innehåller delar som strukturerar upp projektverksamheten, ”synliga delar” såsom projektmodeller, hantering av WBS, portföljstyrning, certifiering av projektledare och dylikt. Dessa delar är företag och organisationer oftast medvetna om, och även om alla inte används inom verksamheten så brukar det finnas intentioner om införing av de man saknar. Under vattenytan finns den dolda delen av isberget, den som innehåller beteendedelarna som förekommer inom projektverksamheten. Dessa ”mjuka” delar har en tendens att glömmas bort när man lägger i strategier för hur projektverksamheten ska skötas. Men om man studerar isberget på figur 3.12 så ser man att dessa ”mjuka” delar blir allt viktigare ju högre projektivitetsvärde man uppnår. Modellen pekar på de ”mjuka” delarnas relevans och betydelse för en lyckad projektverksamhet. Wenells isbergsmodell bör användas av företag och organisationer när ett effektiviseringsarbete av projektverksamheten påbörjas för att ta hänsyn till både de mjuka och hårda delarna som utgör en effektiv projektverksamhet. Nedan följer tabeller som visar olika egenskaper som förekommer inom modellens olika nivåer, samt om de ligger på en operativ, taktisk eller strategisk nivå. 59
Page 1 and 2:
Att Mäta Projektmognad En projektm
Page 3 and 4:
Sammanfattning Denna avhandling är
Page 5 and 6:
Förord Detta examensarbete sätter
Page 7 and 8: 2.4.1 Validitet och reliabilitet ..
Page 9 and 10: 3.11.3.3 Financial management .....
Page 11 and 12: 5.2.10.4 Projektledare ............
Page 13 and 14: Figurförteckning Figur 2.1 - Arbet
Page 15 and 16: Tabellförteckning Tabell 1 - Tekni
Page 17 and 18: 1.1 Bakgrund Projektarbetsformen bl
Page 19 and 20: 2| Metod I detta kapitel beskrivs a
Page 21 and 22: När litteraturstudierna avslutats
Page 23 and 24: Figur 2.3 - Induktion och deduktion
Page 25 and 26: information till den aktuella forsk
Page 27 and 28: kvalitativ analys av resultatet. 2.
Page 29 and 30: 3| Teoretisk Referensram Detta kapi
Page 31 and 32: de flesta uppgifter skulle kunna kl
Page 33 and 34: 3.2.1 Varför portföljstyrning?
Page 35 and 36: ”De flesta interna projekt som ha
Page 37 and 38: prioriterar och kontrollerar verksa
Page 39 and 40: Att hitta en passande projektmodell
Page 41 and 42: 35 timmars formell projektledarutbi
Page 43 and 44: på varje specifik nivå får leda.
Page 45 and 46: 3.6.2 Den lärande organisationen B
Page 47 and 48: och portföljstyrningen har för ve
Page 49 and 50: har utvecklat, standardiserat och i
Page 51 and 52: hos sina processer i olika projekt.
Page 53 and 54: mål samt det sätt som projekt, pr
Page 55 and 56: Figur 3.9 - Hur OPM3 hänger samman
Page 57: Figur 3.11 - Projektivitet enligt W
Page 61 and 62: Definition av projektorganisationen
Page 63 and 64: Utveckling a flexibilitet och styrb
Page 65 and 66: Figur 3.13 - P3M3 P3M3 fungerar som
Page 67 and 68: 3.11.2 Fem mognadsgrader Enligt P3M
Page 69 and 70: interna arbetssättet. De ansvarar
Page 71 and 72: nivå. 3.11.3.2 Benefits management
Page 73 and 74: nivån och arbetat med de åtgärde
Page 75 and 76: 4.1 Bakgrund Kontinuerligt under he
Page 77 and 78: körkortstjänster samt ansvar för
Page 79 and 80: drift och underhåll trafikmiljö t
Page 81 and 82: 4.5 Vägverkets mål och uppdrag V
Page 83 and 84: 5.1 Vägverkets projekttyper Vägve
Page 85 and 86: strategiska mål. Det ligger även
Page 87 and 88: 5.2.3.1 Projektdirektiv Projektdire
Page 89 and 90: Projektets referensgrupp Leverantö
Page 91 and 92: Figur 5.2 - Ett exempel på hur en
Page 93 and 94: 5.2.10.3 Referensgrupp Ett projekts
Page 95 and 96: 5.2.13 Implementering och driftsät
Page 97 and 98: lönemässigt sämre än de som arb
Page 99 and 100: 6.1 Vad innebär ett projektmoget f
Page 101 and 102: operativt plan. Chansen är då sto
Page 103 and 104: organisationsstrukturen och omstäl
Page 105 and 106: modellen som helhet, såsom hur anv
Page 107 and 108: kriteriet - CMMI. OPM3, Wenells isb
Page 109 and 110:
överblick över vilka Best Practic
Page 111 and 112:
Figur 6.1 - Hur man arbetar med sin
Page 113 and 114:
Perspektiv Attribut Stöd för ledn
Page 115 and 116:
Nivå 5 Nivå 4 Nivå 3 Nivå 2 Niv
Page 117 and 118:
Ur det resultat som genererades ur
Page 119 and 120:
De åtgärdsförslag som P3M3 pekat
Page 121 and 122:
missförstånd och feluppfattningar
Page 123 and 124:
Att kunna leda projekten till proje
Page 125 and 126:
7| Slutsats Detta kapitel innehåll
Page 127 and 128:
startas, tidsramar och budgetar öv
Page 129 and 130:
Standardiserade verktyg såsom proj
Page 131 and 132:
7.3 Förslag på fortsatt arbete De
Page 133 and 134:
Tryckta källor Litteratur Berggren
Page 135 and 136:
OPM3 Opm3online.pmi.org http://www.
Page 137 and 138:
Bilagor 137
Page 139 and 140:
Personlig information Vilken roll b
Page 141 and 142:
Är du kvinna eller man? Kvinna Man
Page 143 and 144:
Nyttor 1. 2. Inom Vägverket finns
Page 145 and 146:
Intressentkommunikation 1. 2. Inom
Page 147 and 148:
Riskhantering 1. 2. Det kan föreko
Page 149 and 150:
Organisatorisk styrning 1. 2. Inom
Page 151 and 152:
Resurshantering 1. Inom Vägverket
show all

Läs uppsatsen! - Svenska ProjektAkademien

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?