Läs uppsatsen! - Svenska ProjektAkademien

More documents

Recommendations

Info

6| Analys & Diskussion Detta kapitel avser att med stöd i den teoretiska referensramen, de empiriska studierna och författarens egna erfarenheter i ämnet, ta upp en analys och diskussion över det problemområde och de frågeställningar som presenteras i denna avhandlings inledande kapitel. 98
6.1 Vad innebär ett projektmoget företag eller organisation? Denna avhandling behandlar problemområdet projektmognad och hur man kan använda de verktyg och hjälpmedel som finns till förfogande för att arbeta med att förbättra projektmognaden hos ett företag eller en organisation. Innan de frågeställningar som berör lämplig projektmognadsmodell för Vägverket behandlas, så kommer vi först diskutera kring denna avhandlings första frågeställning: Vad innebär begreppet projektmognad? Detta främst för att min personliga åsikt är att ingen organisation eller inget företag kan arbeta med att effektivisera sin projektverksamhet och höja sin projektmognad utan att ha ett klart grepp över vad begreppet verkligen innebär och hur dess innebörd påverkar den egna projektverksamheten. Projektmognad som begrepp kan i ledningssammanhang ha en negativ klang som kan föra med sig med sig en viss försvarsreaktion när ordet i sin bemärkelse nämns i samband med företagets eller organisationens projektverksamhet. Ett vanligt missförstånd är att tolka begreppet såsom ifall organisationen eller företaget är mogen nog att driva projekt. Ett annat missförstånd som begreppet för med sig är att tolka projektmognad med hur länge organisationen eller företaget drivit projekt. Likaså att man drar en parallell mellan en projektmogen organisation och en organisation som driver väldigt många projekt. I alla hittills nämnda fall så är tolkningen av begreppet felaktigt då projektmognad som begrepp snarare berör projektverksamheten i en kvalitativ bemärkelse än en kvantitativ. I denna avhandlings teoretiska referensram hittar vi några olika författares definitioner över vad begreppet projektmognad innebär: ”Projektkompetens kans definieras som ett företags kompetens att framgångsrikt initiera, leda och organisera projekt. Det rör såväl förmågan att skapa rätt förutsättningar för projektframgång, som att genomdriva projektet rent operativt.” Jonas Söderlund (Projektledning och projektkompetens), 2005 Jonas Söderlund tar i sin bok Projektledning och projektkompetens (2005) upp begreppet projektkompetens och likställer begreppet med ett företags eller en organisations förmåga att skapa resurser och vidareutveckla verksamhetens kärnkompetens. Ett projektkompetent företag är ett företag som vet hur man frambringar rätt förutsättningar för skapa och genomföra framgångsrika projekt. Denna kunskap har erhållits genom att ta tillvara de erfarenheter och lärdomar som tidigare projekt genererat samt att man insett vikten i att projektverksamhetens styrning måste vara övergripande för hela organisationen eller företaget. Genom att hela tiden arbeta för att höja sin projektkompetens så ökar även företagets eller organisationens konkurrenskraft. Att inom ett företag eller en organisation inneha en hög projektkompetens är för mig likvärdigt med att inneha en hög grad av projektmognad, då vi tydligt kan dra en parallell med Söderlunds definition av begreppet projektkompetens och Lennart Ljungs definition av projektmognadsbegreppet i sin doktorsavhandling från 2003. 99
Page 1 and 2:
Att Mäta Projektmognad En projektm
Page 3 and 4:
Sammanfattning Denna avhandling är
Page 5 and 6:
Förord Detta examensarbete sätter
Page 7 and 8:
2.4.1 Validitet och reliabilitet ..
Page 9 and 10:
3.11.3.3 Financial management .....
Page 11 and 12:
5.2.10.4 Projektledare ............
Page 13 and 14:
Figurförteckning Figur 2.1 - Arbet
Page 15 and 16:
Tabellförteckning Tabell 1 - Tekni
Page 17 and 18:
1.1 Bakgrund Projektarbetsformen bl
Page 19 and 20:
2| Metod I detta kapitel beskrivs a
Page 21 and 22:
När litteraturstudierna avslutats
Page 23 and 24:
Figur 2.3 - Induktion och deduktion
Page 25 and 26:
information till den aktuella forsk
Page 27 and 28:
kvalitativ analys av resultatet. 2.
Page 29 and 30:
3| Teoretisk Referensram Detta kapi
Page 31 and 32:
de flesta uppgifter skulle kunna kl
Page 33 and 34:
3.2.1 Varför portföljstyrning?
Page 35 and 36:
”De flesta interna projekt som ha
Page 37 and 38:
prioriterar och kontrollerar verksa
Page 39 and 40:
Att hitta en passande projektmodell
Page 41 and 42:
35 timmars formell projektledarutbi
Page 43 and 44:
på varje specifik nivå får leda.
Page 45 and 46:
3.6.2 Den lärande organisationen B
Page 47 and 48: och portföljstyrningen har för ve
Page 49 and 50: har utvecklat, standardiserat och i
Page 51 and 52: hos sina processer i olika projekt.
Page 53 and 54: mål samt det sätt som projekt, pr
Page 55 and 56: Figur 3.9 - Hur OPM3 hänger samman
Page 57 and 58: Figur 3.11 - Projektivitet enligt W
Page 59 and 60: Figur 3.12 - Wenells Isberg Wenells
Page 61 and 62: Definition av projektorganisationen
Page 63 and 64: Utveckling a flexibilitet och styrb
Page 65 and 66: Figur 3.13 - P3M3 P3M3 fungerar som
Page 67 and 68: 3.11.2 Fem mognadsgrader Enligt P3M
Page 69 and 70: interna arbetssättet. De ansvarar
Page 71 and 72: nivå. 3.11.3.2 Benefits management
Page 73 and 74: nivån och arbetat med de åtgärde
Page 75 and 76: 4.1 Bakgrund Kontinuerligt under he
Page 77 and 78: körkortstjänster samt ansvar för
Page 79 and 80: drift och underhåll trafikmiljö t
Page 81 and 82: 4.5 Vägverkets mål och uppdrag V
Page 83 and 84: 5.1 Vägverkets projekttyper Vägve
Page 85 and 86: strategiska mål. Det ligger även
Page 87 and 88: 5.2.3.1 Projektdirektiv Projektdire
Page 89 and 90: Projektets referensgrupp Leverantö
Page 91 and 92: Figur 5.2 - Ett exempel på hur en
Page 93 and 94: 5.2.10.3 Referensgrupp Ett projekts
Page 95 and 96: 5.2.13 Implementering och driftsät
Page 97: lönemässigt sämre än de som arb
Page 101 and 102: operativt plan. Chansen är då sto
Page 103 and 104: organisationsstrukturen och omstäl
Page 105 and 106: modellen som helhet, såsom hur anv
Page 107 and 108: kriteriet - CMMI. OPM3, Wenells isb
Page 109 and 110: överblick över vilka Best Practic
Page 111 and 112: Figur 6.1 - Hur man arbetar med sin
Page 113 and 114: Perspektiv Attribut Stöd för ledn
Page 115 and 116: Nivå 5 Nivå 4 Nivå 3 Nivå 2 Niv
Page 117 and 118: Ur det resultat som genererades ur
Page 119 and 120: De åtgärdsförslag som P3M3 pekat
Page 121 and 122: missförstånd och feluppfattningar
Page 123 and 124: Att kunna leda projekten till proje
Page 125 and 126: 7| Slutsats Detta kapitel innehåll
Page 127 and 128: startas, tidsramar och budgetar öv
Page 129 and 130: Standardiserade verktyg såsom proj
Page 131 and 132: 7.3 Förslag på fortsatt arbete De
Page 133 and 134: Tryckta källor Litteratur Berggren
Page 135 and 136: OPM3 Opm3online.pmi.org http://www.
Page 137 and 138: Bilagor 137
Page 139 and 140: Personlig information Vilken roll b
Page 141 and 142: Är du kvinna eller man? Kvinna Man
Page 143 and 144: Nyttor 1. 2. Inom Vägverket finns
Page 145 and 146: Intressentkommunikation 1. 2. Inom
Page 147 and 148: Riskhantering 1. 2. Det kan föreko
Page 149 and 150:
Organisatorisk styrning 1. 2. Inom
Page 151 and 152:
Resurshantering 1. Inom Vägverket
show all

Läs uppsatsen! - Svenska ProjektAkademien

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?