Läs uppsatsen! - Svenska ProjektAkademien

Att hitta en passande projektmodell för företaget eller organisationen är en komplex uppgift, det
gäller nämligen att hitta en styrning som ger tillräckligt med kontroll, men som inte upplevs
alltför begränsande eller administrativt tyngande. Idag finns det ett antal projektmodeller på
kommersiellt tillgängliga på marknaden såsom PROPS(PROjekt ProjektStyrning), PPS(Praktisk
ProjektStyrning) och RUP(Rational Unified Process) samt att det är vanligt att företag och
organisationer arbetar fram egna modifikationer av kända projektmodeller. I grunden bygger de
flesta på samma princip, även om de kan skilja sig åt vad gäller terminologi och
utformning(Tonnquist, 2006).
Det viktigaste när man inför en ny projektmodell till verksamheten är att se till att dess metod
och synsätt verkligen blir etablerade, annars riskerar projektmodellen att ej bli använd. Genom
marknadsföring av projektmodellen samt utbildning av hur den är tänkt att användas så ökar
man chansen att dess användning blir mer utbredd. Tyvärr är det vanligt att bara de som deltagit
vid införandet av projektmodellen använder sig av den i sina projekt, medan resten av företaget
eller organisationen anser att modellen inte passar deras sätt att arbeta. De vanligaste
klagomålen brukar vara att projektmodellen är alldeles för administrativt tung, eller att den är
för begränsande. Det är även vanligt att stora delar av medarbetarna på organisationen eller
företaget aldrig har hört talas om organisationens projektmodell.
Det ligger i ledningens ansvar att se till att organisationens utvalda projektmodell används i
verksamhetens projekt. Detta kan göras genom att informera om syftet till införandet av
projektmodellen samt att erbjuda utbildningar över hur den används på ett effektivt sätt. Ett
annat sätt kan vara att premiera de medarbetare som använder sig av projektmodellen. För att
undvika att projektmodellen förblir oanvänd i delar av organisationen så är det bra att välja en så
enkel modell som möjligt. Denna kan alltid byggas ut i efterhand om behovet framträder. Det är
även viktigt att alltid se över sin projektmodell för att se om den behöver förändras eller
utvecklas. Det ligger även i ledningens ansvar att sätta upp kriterier (se punkt 3.1) över vilka
uppdrag som ska drivas som projekt och vilka som ej är lämpliga att använda sig av
projektmodellen på, då det är olämpligt att tvinga in små uppdrag i en projektmodell(Tonnquist,
2006).
3.5 Certifiering
När man arbetar som projektledare så blir man aldrig fullärd, utan man bör hela tiden se över sin
kompetens inom området. Ett sätt att se over sitt kompetensområde inom projektledning är att
certifiera sig som projektledare. Genom att certifiera sig kan projektledaren få en bra bild över
vad projektledaren behärskar samt att den ger företaget eller organisationen information över
projektledarens kvalifikationer. I och med att fler företag och organisationer blir projektifierade,
så ökar även betydelsen för framgångsrika projekt. Att anlita certifierade projektledare innebär
för företag och organisationer att projektledaren besitter lämplig kunskap(Tonnquist, 2006).
Att certifiering ligger i tiden är dock både på gott och ont. För även om en
projektledarcertifiering innebär att projektledaren behärskar standarder, metoder och verktyg så
är frågan om man kan certifiera de ”mjuka” delarna som projektledning även innebär, såsom
39