14.09.2013 Views

Läs uppsatsen! - Svenska ProjektAkademien

Läs uppsatsen! - Svenska ProjektAkademien

Läs uppsatsen! - Svenska ProjektAkademien

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

hur modellen fungerar. Som komplement till dokumentationen finns även självbedömningsrapport<br />

som beskriver hur man använder P3M3 som verktyg och stöd i en projektmognadsmätning. I<br />

självbedömningsmaterialet finns information om hur man genomför en mätning, själva<br />

frågebatteriet, hur man sammanställer och tolkar resultatet samt hur man går vidare med en<br />

åtgärdsplan när mätningen är slutförd. Genom att tillgodogöra sig den information som finns<br />

beskrivet i P3M3-materialet och genomföra en analys på Vägverket enligt<br />

självbedömningsdokumentationen så borde den sista frågeställningen i denna avhandling kunna<br />

besvaras.<br />

Själva projektmognadsmätningen går till enligt den generella beskrivning som finns angiven under<br />

punkt 3.6.3 i denna avhandlings teoretiska referensram<br />

Steg 1 - Var är vi idag?<br />

Fastställa sitt nuläge. Det är viktigt för organisationen eller företaget att ha koll på vilka<br />

processer som fungerar bra och vilka processer som orsakar problem. Det bästa sättet<br />

att kartlägga sitt nuläge är att använda sig av projektmognadsmodellen och baserad på<br />

den utföra en nulägesanalys.<br />

Steg 2 – Var vill vi vara?<br />

Det resultat som erhåller från steg 1 används för att skapa en åtgärdsplan och sätta upp<br />

realistiska mål för verksamheten att arbeta med. Alla företag och organisationer behöver<br />

inte uppnå mognadsnivå fem, utan väldigt många klarar sig alldeles utmärkt på nivå tre.<br />

Hur hög mognadsgrad man ska sträva efter beror på hur pass stor del projekt-, program-,<br />

och portföljstyrningen har för verksamheten.<br />

Steg 3 – Hur kommer vi dit?<br />

Ett sätt är att ta fram en förbättringskarta som visar prioriteten mellan de olika<br />

förbättringsområdena som kom fram i steg 1 och vilka åtgärder som ska genomföras för att<br />

uppnå de uppsatta målen. Även ansvariga för respektive förbättringsområde ska finnas på<br />

förbättringskartan. Förbättringskartan används sedan löpande för att styra och följa upp de<br />

olika åtgärdsområdena. Det kan ta från tre till tolv månader att uppnå de första mål man satt<br />

upp.<br />

Steg 4 – Hur vet vi att vi nått fram?<br />

För att kunna veta att man uppnått de uppsatta målen så bör förbättringskartan, oberoende<br />

av utgångsläge, beskriva vilken information som måste hämtas in för att kunna konstatera att<br />

en förbättring uppnåtts. Det handlar om att införa lämpliga mått i en plattform som kan<br />

användas för kontinuerliga förbättringar.<br />

110

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!