Läs uppsatsen! - Svenska ProjektAkademien

vilka man bör förbättra.
3.9.2.2 Comprehensive assesment
Comprehensive assesment är den mer utförliga varianten av de två undersökningsmetoderna
som finns tillgängliga. Med denna undersökningsmetod så går man igenom varje Best Practisebeskrivning
med listning av Capabilities, Outcomes och Key Perfomance Indicators och markerar
de som man behärskar och de som man saknar. Sedan får man själv räkna efter hur detta
fördelar sig inom de olika domänerna. Comprehensive assesment skall helst genomföras av en
OPM3-certifierad konsult.
Då Comprehensive assesment är ett ganska omständigt undersökningsarbete, så föreslår PMI att
man kombinerar de båda undersökningsmetoderna. Genom att börja med den enklare
självbedömningen så kan organisationen eller företaget få en kännedom över vilka områden som
brister. Bland de områden där brister påträffats går man in på djupet med den mer utförliga
Comprehensive assesment för att lista att bristande tillstånd råder samt för att kunna ta fram
konkreta förbättringsåtgärder.
3.10 Wenells projektivitetsmodell
Torbjörn Wenell är Sveriges mest meriterade projektkonsult och har varit verksam i mer än fyra
decennier. Sedan 1965 har han arbetat som projektkonsult och han har haft en stor betydelse
för den svenska projekthanteringen. Han tillhör initiativtagarna till flera av dagens svenska
projektorganisationer, bland annat Svenskt Projektforum.
Under 1970-talet utökades intresset för ökad kvalité och effektivitet i projekt, både för det
enskilda projektet men också för hela projektverksamheten inom företaget eller organisationen.
Man pratade om projekteffektivitet och produktivitet i projektarbetet innan Wenell 1984 fick
klartecken från Svenska språknämnden. Ordet Projektivitet var myntat (Wenell, 2004).
”Jag vill se projektiviteten som en värdemätare på effektiviteten och
produktiviteten i en projektverksamhet.”
56
Torbjörn Wenell (Om projekt), 2004