Läs uppsatsen! - Svenska ProjektAkademien

More documents

Recommendations

Info

3.11.1.1 Nivå 1 Awareness – Medveten Awareness är den lägsta nivå som en organisation kan uppnå genom mätning. Organisationer med denna mognadsnivå kännetecknas av en ad-hoc styrning. De har förmågan att känna igen projektprocesser och arbetsstrukturer, men har oftast inga egna riktlinjer över hur processerna ska hanteras inom den egna organisationen. Inom organisationen existerar inga dokumentmallar eller stöd för hur projektprocessen ska dokumenteras, vilket oftast leder till att inga projektprocesser dokumenteras. Dock kan det finnas en intention att införa ramverk och riktlinjer i framtiden. Oftast existerar det stora brister rörande projektterminologin inom organisationer som hamnat på denna mognadsnivå och ord såsom riskanalys, portfölj och projektnytta kan betyda olika saker för olika individer inom organisationen. Det är dock inget ovanligt att organisationer på mognadsnivå ett har genomfört ett antal lyckade projekt, dock beror detta snarare på ett antal nyckelindividers kompetens än på den projektkunskap och skicklighet som är spridd inom organisationen. Genomförda projekt har en tendens att dra över tiden eller budget och ibland både och. Tack vare bristen på riktlinjer över hur projektprocessen ska skötas så är det är vanligt att projekt läggs ner när man stöter på svårigheter. Det är svårt att upprepa framgångsrika projekt på grund av bristen på dokumentation. 3.11.1.2 Nivå 2 Repetable – Upprepningsbar Organisationer som uppnått mognadsnivå två kännetecknas av en upprepningsbar projektprocess. Inom organisationen har man börjat använda sig av grundläggande projektverktyg såsom till exempel att använda sig av en projektmodell och tack vare nyckelpersoners kompetens kan organisationen genomföra framgångsrika projekt. Organisationer på mognadsnivå två har fokus på att dokumentera sina projektprocesser vilket innebär att organisationen har förmågan att upprepa de projekt som setts som framgångsrika. Dock löper man på denna mognadsnivå fortfarande risken att dra över tidsplanen eller projektbudgeten. Vanliga fel som organisationer på denna mognadsnivå gör och som leder till misslyckade projekt, beror ofta på brister inom den interna kommunikationen, brister inom riskhantering samt att man har oklara direktiv. De organisationer som befinner sig på mognadsnivå två karaktäriseras av att vilja standardisera sina projektprocesser. Detta gör att projektverksamheten oftast fungerar bra på en lokal nivå, men att samarbetet inom organisationen brister. Olika avdelningar har anammat olika standarder och riktlinjer för att få en fungerande projektprocess, men dessa är inte spridda över hela organisationen. 3.11.1.3 Nivå 3 Defined – Definierad Det karaktäristiska för organisationer som uppnått mognadsnivå tre på skalan enlig P3M3 är att det har ett standardiserat och verksamhetsomfattande arbetssätt för att hantera sin projektverksamhet. Inom organisationen har man standardiserat projektprocessen genom att ha definierade riktlinjer för hur projektarbetet ska skötas inom hela organisationen samt vilka verktyg som ska användas. Det finns tydliga direktiv över vilken projektmodell som ska följas, vilken riskhantering som ska appliceras och vilka dokument som ska skapas i samband med projekt. Projektverksamheten är dessutom kopplad till organisationens övriga strategiska planering. Inom organisationen finns oftast en processägare och en etablerad processgrupp som ansvarar för att de standardiserade processerna följs inom hela organisationen samt att ständigt förbättra det 68
interna arbetssättet. De ansvarar även för att kommunikationen och samarbetet mellan organisationens avdelningar fungerar och att de är koordinerade gentemot varandra. Roller inom projektverksamheten är väl definierade med beskrivningar över vilken kunskap som krävs och det ansvar som rollen innebär. Styrgrupper bildas vid behov i och med projektstart. Dessa är aktivt med genom hela projektprocessen samt fungerar som ett stöd till projektledaren. Den stora skillnaden mellan mognadsnivå två och tre är att organisationer under mognadsnivå tre har insett vidden i att standardisera sin projektprocess inom hela organisationen. I och med att samma mallar och riktlinjer ska användas inom hela organisationen så krävs det att organisationen har kunskap om det stöd som finns till förfogande. Detta gör att projektkunskapen ökar hos varje individ inom projektverksamheten samt att det är enklare att hålla sig koordinerad mellan olika avdelningar om alla hanterar projektprocessen på samma sätt. 3.11.2.4 Nivå 4 Managed – Styrd Organisationer som hamnar på mognadsnivå fyra enligt P3M3 är oftast organisationer som är relativt mogna i sitt sätt att hantera sin projektverksamhet. De har gått igenom tidigare beskrivna mognadsstadier och lärt av sina misstag. Oftast har organisationen även tidigare erfarenheter av mognadsmätningar och man har aktivt arbetat med att uppgradera sin mognadsnivå. Inom organisationer på denna nivå är projektstyrningen oftast helt integrerad i organisationens verksamhetsstyrning. Projektprocesser kontrolleras och förbättras ständigt genom användning av kvantitativa mått, statistiska analyser samt övrig mätbar information. Genom dessa mätningar har organisationen möjlighet att ständigt förutse hur ett projektutsago kan resultera, samt förbättra den utan att projektkvaliteten går förlorad. Man söker ständig förbättring och optimering av projektprocessen, inte bara genom att kontrollera den interna projektverksamheten, utan även externa faktorer. Rätt kunskap på rätt plats är en nyckelfaktor för organisationer som nått mognadsnivå fyra. Man satsar mycket på utbildningar, både interna som externa för att hela tiden utöka den kompetens som varje projektroll kräver. Oftast finns någon form av mentorskap tillämpad för att erfarenheter inte ska gå förlorade. Organisationens ledning är helt involverad i projektverksamheten och söker ständigt bättre vägar för att organisationen ska nå sina strategiska mål. 3.11.2.5 Nivå 5 Optimized – Optimerad Organisationer som hamnar på mognadsnivå fem är mycket projektmogna organisationer som i många år arbetat med att förbättra sin projektverksamhet, och som ser förbättringsarbetet som en kontinuerlig process i verksamheten. Organisationer som hamnar på denna nivå har arbetat mycket med sin projektmognad och har många mognadsmätningar bakom sig. De strävar efter att ständigt optimera sin projektprocess och söker ständigt nya vägar att uppnå förbättringar. Deras projektverksamhet är helt integrerad med organisationens verksamhetsstrategi och man ser verksamheten som processägare. Man arbetar med att ständigt optimera projektprocessen genom att kontrollera både interna och externa faktorer. Detta gör att man kan förutspå kunskaper som organisationen behöver behärska i framtiden för att kunna leverera kommande 69
Page 1 and 2:
Att Mäta Projektmognad En projektm
Page 3 and 4:
Sammanfattning Denna avhandling är
Page 5 and 6:
Förord Detta examensarbete sätter
Page 7 and 8:
2.4.1 Validitet och reliabilitet ..
Page 9 and 10:
3.11.3.3 Financial management .....
Page 11 and 12:
5.2.10.4 Projektledare ............
Page 13 and 14:
Figurförteckning Figur 2.1 - Arbet
Page 15 and 16:
Tabellförteckning Tabell 1 - Tekni
Page 17 and 18: 1.1 Bakgrund Projektarbetsformen bl
Page 19 and 20: 2| Metod I detta kapitel beskrivs a
Page 21 and 22: När litteraturstudierna avslutats
Page 23 and 24: Figur 2.3 - Induktion och deduktion
Page 25 and 26: information till den aktuella forsk
Page 27 and 28: kvalitativ analys av resultatet. 2.
Page 29 and 30: 3| Teoretisk Referensram Detta kapi
Page 31 and 32: de flesta uppgifter skulle kunna kl
Page 33 and 34: 3.2.1 Varför portföljstyrning?
Page 35 and 36: ”De flesta interna projekt som ha
Page 37 and 38: prioriterar och kontrollerar verksa
Page 39 and 40: Att hitta en passande projektmodell
Page 41 and 42: 35 timmars formell projektledarutbi
Page 43 and 44: på varje specifik nivå får leda.
Page 45 and 46: 3.6.2 Den lärande organisationen B
Page 47 and 48: och portföljstyrningen har för ve
Page 49 and 50: har utvecklat, standardiserat och i
Page 51 and 52: hos sina processer i olika projekt.
Page 53 and 54: mål samt det sätt som projekt, pr
Page 55 and 56: Figur 3.9 - Hur OPM3 hänger samman
Page 57 and 58: Figur 3.11 - Projektivitet enligt W
Page 59 and 60: Figur 3.12 - Wenells Isberg Wenells
Page 61 and 62: Definition av projektorganisationen
Page 63 and 64: Utveckling a flexibilitet och styrb
Page 65 and 66: Figur 3.13 - P3M3 P3M3 fungerar som
Page 67: 3.11.2 Fem mognadsgrader Enligt P3M
Page 71 and 72: nivå. 3.11.3.2 Benefits management
Page 73 and 74: nivån och arbetat med de åtgärde
Page 75 and 76: 4.1 Bakgrund Kontinuerligt under he
Page 77 and 78: körkortstjänster samt ansvar för
Page 79 and 80: drift och underhåll trafikmiljö t
Page 81 and 82: 4.5 Vägverkets mål och uppdrag V
Page 83 and 84: 5.1 Vägverkets projekttyper Vägve
Page 85 and 86: strategiska mål. Det ligger även
Page 87 and 88: 5.2.3.1 Projektdirektiv Projektdire
Page 89 and 90: Projektets referensgrupp Leverantö
Page 91 and 92: Figur 5.2 - Ett exempel på hur en
Page 93 and 94: 5.2.10.3 Referensgrupp Ett projekts
Page 95 and 96: 5.2.13 Implementering och driftsät
Page 97 and 98: lönemässigt sämre än de som arb
Page 99 and 100: 6.1 Vad innebär ett projektmoget f
Page 101 and 102: operativt plan. Chansen är då sto
Page 103 and 104: organisationsstrukturen och omstäl
Page 105 and 106: modellen som helhet, såsom hur anv
Page 107 and 108: kriteriet - CMMI. OPM3, Wenells isb
Page 109 and 110: överblick över vilka Best Practic
Page 111 and 112: Figur 6.1 - Hur man arbetar med sin
Page 113 and 114: Perspektiv Attribut Stöd för ledn
Page 115 and 116: Nivå 5 Nivå 4 Nivå 3 Nivå 2 Niv
Page 117 and 118: Ur det resultat som genererades ur
Page 119 and 120:
De åtgärdsförslag som P3M3 pekat
Page 121 and 122:
missförstånd och feluppfattningar
Page 123 and 124:
Att kunna leda projekten till proje
Page 125 and 126:
7| Slutsats Detta kapitel innehåll
Page 127 and 128:
startas, tidsramar och budgetar öv
Page 129 and 130:
Standardiserade verktyg såsom proj
Page 131 and 132:
7.3 Förslag på fortsatt arbete De
Page 133 and 134:
Tryckta källor Litteratur Berggren
Page 135 and 136:
OPM3 Opm3online.pmi.org http://www.
Page 137 and 138:
Bilagor 137
Page 139 and 140:
Personlig information Vilken roll b
Page 141 and 142:
Är du kvinna eller man? Kvinna Man
Page 143 and 144:
Nyttor 1. 2. Inom Vägverket finns
Page 145 and 146:
Intressentkommunikation 1. 2. Inom
Page 147 and 148:
Riskhantering 1. 2. Det kan föreko
Page 149 and 150:
Organisatorisk styrning 1. 2. Inom
Page 151 and 152:
Resurshantering 1. Inom Vägverket
show all

Läs uppsatsen! - Svenska ProjektAkademien

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?