Läs uppsatsen! - Svenska ProjektAkademien

More documents

Recommendations

Info

Finansiell hantering 1. Det förekommer ingen eller liten finansiell kontroll på projektnivå. Projektkostnader och ansvarig för dessa redovisas ej. Det förekommer en finansiell kontroll på projektnivå. Framtida ekonomiska nyttor beräknas i olika former men det finns inget gemensamt arbetssätt för att stämma av att dessa nyttor stämmer med mål. Vägverket har etablerade standarder för hur framtida ekonomiska nyttor ska skapas samt etablerade processer på hur framtida ekonomiska nyttor skall följas upp genom projektets livscykel. Projektledare redovisar projektets kostnader och utgifter enligt Vägverkets riktlinjer och dessa överensstämmer med övrig finansiell uppföljning inom organisationen. Vägverket har förmågan att prioritera projektsatsningar effektivt i relation till tillgängliga tillgångar och resurser. Framtida ekonomiska nyttor utvärderas för att se om de är hållbara. Projektbudgeten hanteras effektivt och projekteffektiviteten jämförs med faktiska projektkostnader. Kostnadsmodeller används för att bevisa ett projekts effektivitet. Den finansiella hanteringen av projekt är helt integrerad med organisationens övriga finansiella hantering. Kostnadseffektiviseringsmetoder används på projektnivå, över vilka det sker en ständig översyn för att få en bättre uppskattning av tider och kostnader för kommande aktiviteter. 144
Intressentkommunikation 1. 2. Inom Vägverket känner man till begreppet intressenthantering, men innebörden I begreppet används sällan. Inom projekt så ingår sällan intressenthantering. Man känner till begreppet intressenthantering inom Vägverket och vissa projekt använder sig av dess innebörd. Dock beror detta snarare på projektledarens initiativ än på att organisationen tagit fram ett ramverk över hur intressenter bör hanteras. Det finns ett centralt framtaget ramverk över hur intressenthantering och intressentkommunikation ska skötas inom alla projekt inom Vägverket. Väl utvecklade metoder används för att analysera och engagera intressenterna på ett effektivt sätt. Kvantitativ information används för att öka möjligheterna till effektiv informationsspridning. För att möjliggöra att Vägverkets projekt uppnår sina uppsatta mål så har man inom organisationen optimerat intressentkommunikationen med hänsyn till den omfattande intressentkunskap som organisationen innehar. Inom Vägverket finns ingen intressenthantering utan all kommunikation med intressenter sker vid behov och på individuella projektmedlemmars initiativ. Intressentanalyser tas fram i vissa projekt, dock är dessa väldigt grundläggande och begränsade till hur mycket intressenterna väljer att engagera sig. Intressentkommunikationen är bristfällig och sker främst via e-mail eller besök på deras hemsidor. Inom vissa projekt använder man sig av mer effektiva kommunikationsmetoder, men detta beror främst på nyckelpersoners kompetens snarare och är ej en standardiserad metod inom Vägverket. Intressenter har befogenhet och definierade roller inom projekt och är engagerade vid beslut som rör projektet. Det finns ett centralt framtaget ramverk över vilka kommunikationsvägar som är lämpliga att använda för att effektivt nå ut med information till intressenterna. Inom Vägverket kontrollerar man ständigt hur effektiv man är i sin intressenthantering, och nya kommunikationsvägar undersöks ständigt. Intressentutvärdering sker i samband med avslut av projekt. Man utvärderar intressenternas inställning och engagemang gentemot projektet. Detta för att ständigt förbättra samarbetet och förmågan att hantera sina intressenter. Vägverkets intressenter är helt engagerade i de projekt de berörs av och alltid 145
Page 1 and 2:
Att Mäta Projektmognad En projektm
Page 3 and 4:
Sammanfattning Denna avhandling är
Page 5 and 6:
Förord Detta examensarbete sätter
Page 7 and 8:
2.4.1 Validitet och reliabilitet ..
Page 9 and 10:
3.11.3.3 Financial management .....
Page 11 and 12:
5.2.10.4 Projektledare ............
Page 13 and 14:
Figurförteckning Figur 2.1 - Arbet
Page 15 and 16:
Tabellförteckning Tabell 1 - Tekni
Page 17 and 18:
1.1 Bakgrund Projektarbetsformen bl
Page 19 and 20:
2| Metod I detta kapitel beskrivs a
Page 21 and 22:
När litteraturstudierna avslutats
Page 23 and 24:
Figur 2.3 - Induktion och deduktion
Page 25 and 26:
information till den aktuella forsk
Page 27 and 28:
kvalitativ analys av resultatet. 2.
Page 29 and 30:
3| Teoretisk Referensram Detta kapi
Page 31 and 32:
de flesta uppgifter skulle kunna kl
Page 33 and 34:
3.2.1 Varför portföljstyrning?
Page 35 and 36:
”De flesta interna projekt som ha
Page 37 and 38:
prioriterar och kontrollerar verksa
Page 39 and 40:
Att hitta en passande projektmodell
Page 41 and 42:
35 timmars formell projektledarutbi
Page 43 and 44:
på varje specifik nivå får leda.
Page 45 and 46:
3.6.2 Den lärande organisationen B
Page 47 and 48:
och portföljstyrningen har för ve
Page 49 and 50:
har utvecklat, standardiserat och i
Page 51 and 52:
hos sina processer i olika projekt.
Page 53 and 54:
mål samt det sätt som projekt, pr
Page 55 and 56:
Figur 3.9 - Hur OPM3 hänger samman
Page 57 and 58:
Figur 3.11 - Projektivitet enligt W
Page 59 and 60:
Figur 3.12 - Wenells Isberg Wenells
Page 61 and 62:
Definition av projektorganisationen
Page 63 and 64:
Utveckling a flexibilitet och styrb
Page 65 and 66:
Figur 3.13 - P3M3 P3M3 fungerar som
Page 67 and 68:
3.11.2 Fem mognadsgrader Enligt P3M
Page 69 and 70:
interna arbetssättet. De ansvarar
Page 71 and 72:
nivå. 3.11.3.2 Benefits management
Page 73 and 74:
nivån och arbetat med de åtgärde
Page 75 and 76:
4.1 Bakgrund Kontinuerligt under he
Page 77 and 78:
körkortstjänster samt ansvar för
Page 79 and 80:
drift och underhåll trafikmiljö t
Page 81 and 82:
4.5 Vägverkets mål och uppdrag V
Page 83 and 84:
5.1 Vägverkets projekttyper Vägve
Page 85 and 86:
strategiska mål. Det ligger även
Page 87 and 88:
5.2.3.1 Projektdirektiv Projektdire
Page 89 and 90:
Projektets referensgrupp Leverantö
Page 91 and 92:
Figur 5.2 - Ett exempel på hur en
Page 93 and 94: 5.2.10.3 Referensgrupp Ett projekts
Page 95 and 96: 5.2.13 Implementering och driftsät
Page 97 and 98: lönemässigt sämre än de som arb
Page 99 and 100: 6.1 Vad innebär ett projektmoget f
Page 101 and 102: operativt plan. Chansen är då sto
Page 103 and 104: organisationsstrukturen och omstäl
Page 105 and 106: modellen som helhet, såsom hur anv
Page 107 and 108: kriteriet - CMMI. OPM3, Wenells isb
Page 109 and 110: överblick över vilka Best Practic
Page 111 and 112: Figur 6.1 - Hur man arbetar med sin
Page 113 and 114: Perspektiv Attribut Stöd för ledn
Page 115 and 116: Nivå 5 Nivå 4 Nivå 3 Nivå 2 Niv
Page 117 and 118: Ur det resultat som genererades ur
Page 119 and 120: De åtgärdsförslag som P3M3 pekat
Page 121 and 122: missförstånd och feluppfattningar
Page 123 and 124: Att kunna leda projekten till proje
Page 125 and 126: 7| Slutsats Detta kapitel innehåll
Page 127 and 128: startas, tidsramar och budgetar öv
Page 129 and 130: Standardiserade verktyg såsom proj
Page 131 and 132: 7.3 Förslag på fortsatt arbete De
Page 133 and 134: Tryckta källor Litteratur Berggren
Page 135 and 136: OPM3 Opm3online.pmi.org http://www.
Page 137 and 138: Bilagor 137
Page 139 and 140: Personlig information Vilken roll b
Page 141 and 142: Är du kvinna eller man? Kvinna Man
Page 143: Nyttor 1. 2. Inom Vägverket finns
Page 147 and 148: Riskhantering 1. 2. Det kan föreko
Page 149 and 150: Organisatorisk styrning 1. 2. Inom
Page 151 and 152: Resurshantering 1. Inom Vägverket
show all

Läs uppsatsen! - Svenska ProjektAkademien

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?