Läs uppsatsen! - Svenska ProjektAkademien

More documents

Recommendations

Info

Okunskap inom organisations- och företagsledningar. Man har inte insett projektverksamhetens betydelse och därför ligger det inte inom verksamhetens primära intresse att effektivisera den. Projektmognad och projektmognadsmodeller är relativt nya begrepp vars innebörd inte alla har kännedom om. Projektmognadsmodeller har stött på kritik då man anser att det inte finns någon generell måttstock att mäta projektmognad med. Dessutom anses projektmognadsmodellerna vara alltför inriktade på projektprocessens betydelse, med fokus på standardisering och projektverktyg istället för de ”mjuka delar” som också utgör en viktig del av projektkulturen. I denna avhandling utesluter vi dock diskussionen om ifall projektmognad går att mäta med en generell måttstock, och ifall en projektmognadsmodell verkligen är ett lämpligt verktyg för att påvisa en organisations eller ett företags mognadsgrad i projekthantering då det inte är relevant för det slutresultat som denna avhandling ska generera. 6.2.2 Jämförelse av olika projektmognadsmodeller För att kunna hitta en lämplig projektmognadsmodell för Vägverket så måste vi undersöka de som finns befintliga på marknaden. Trots att projektmognadsmodeller är ett relativt nytt verktyg så finns det ett 40-tal på marknaden. De flesta är dock ganska lika i sin struktur, då de alla bygger på den första processeffektivitetsmodellen, Capability Maturity Model (CMM, se punkt 3.7). Denna modell var dock för Vägverket inte lämplig då den är helt inriktad på mjukvaruprocesser. För att begränsa oss valde vi att endast undersöka de mest populära och etablerade närmare. Dessa var: Capability Maturity Model Integration – CMMI(se punkt 3.8) Organizational Project Management Maturity Model - OPM3 (se punkt 3.9) Portfolio, Programme and Project Management Maturity Model - P3M3 (se punkt 3.11) Även Torbjörn Wenells projektivitetsmodell (se punkt 3.10) valdes att granskas närmare av två anledningar; Torbjörn Wenell hade fem år tidigare redan varit inblandad i en kartläggning av Vägverkets projektkultur och projektivitet. Dessutom så innehåller Wenells modell något som de internationella projektmognadsmodellerna saknar, nämligen projektkulturens ”mjuka delar”. (För närmare beskrivning över de olika projektmognadsmodellernas struktur och hur de fungerar så hänvisas man till denna avhandlings teoretiska referensram, från punkt 3.7 och framåt.) För att kunna välja mellan de olika projektmognadsmodellerna så valde jag att sätta upp vissa kriterier som efter mina teoretiska studier för denna avhandling kändes relevanta att en projektmognadsmodell behandlar. Med hjälp av kriterierna skulle jag lättare kunna jämföra modellerna med varandra och på så sätt få en lättare urvalsprocess. Jag valde att dela upp kriterierna i två kategorier, modellkriterier och funktionskriterier. Modellkriterierna behandlar 104
modellen som helhet, såsom hur användarvänlig modellen är och om den grundar sig i trovärdiga teoretiska studier(se tabell 5). Funktionskriterierna behandlar några olika punkter som jag anser att en projektmognadsmodell bör behandla såsom portföljstyrning, rollbeskrivningar och koppling mot verksamhetens strategi(se tabell 6). Referenser till vad modellen bygger på Förklaring av modellens struktur & uppbyggnad Förklarande text som beskriver modellen som verktyg Material för självbedömning (Frågebatteri) Möjlighet till förbättring inom modellen (Hierarkiska nivåer och beskrivning av ”Best Practises”) Möjlighet till egen bedömning utan utomstående konsult CMMI OPM3 P3M3 105 Wenells Isbergsmodell Existerar Existerar Existerar Existerar Existerar Existerar Existerar Existerar Existerar Existerar Existerar Existerar delvis Existerar delvis Existerar Existerar Existerar ej Existerar Existerar Existerar Existerar Existerar ej Existerar Existerar Existerar delvis Fallstudier Existerar Existerar Existerar delvis Existerar delvis Tabell 5 - Modellkriterier för projektmognadsmodeller
Page 1 and 2:
Att Mäta Projektmognad En projektm
Page 3 and 4:
Sammanfattning Denna avhandling är
Page 5 and 6:
Förord Detta examensarbete sätter
Page 7 and 8:
2.4.1 Validitet och reliabilitet ..
Page 9 and 10:
3.11.3.3 Financial management .....
Page 11 and 12:
5.2.10.4 Projektledare ............
Page 13 and 14:
Figurförteckning Figur 2.1 - Arbet
Page 15 and 16:
Tabellförteckning Tabell 1 - Tekni
Page 17 and 18:
1.1 Bakgrund Projektarbetsformen bl
Page 19 and 20:
2| Metod I detta kapitel beskrivs a
Page 21 and 22:
När litteraturstudierna avslutats
Page 23 and 24:
Figur 2.3 - Induktion och deduktion
Page 25 and 26:
information till den aktuella forsk
Page 27 and 28:
kvalitativ analys av resultatet. 2.
Page 29 and 30:
3| Teoretisk Referensram Detta kapi
Page 31 and 32:
de flesta uppgifter skulle kunna kl
Page 33 and 34:
3.2.1 Varför portföljstyrning?
Page 35 and 36:
”De flesta interna projekt som ha
Page 37 and 38:
prioriterar och kontrollerar verksa
Page 39 and 40:
Att hitta en passande projektmodell
Page 41 and 42:
35 timmars formell projektledarutbi
Page 43 and 44:
på varje specifik nivå får leda.
Page 45 and 46:
3.6.2 Den lärande organisationen B
Page 47 and 48:
och portföljstyrningen har för ve
Page 49 and 50:
har utvecklat, standardiserat och i
Page 51 and 52:
hos sina processer i olika projekt.
Page 53 and 54: mål samt det sätt som projekt, pr
Page 55 and 56: Figur 3.9 - Hur OPM3 hänger samman
Page 57 and 58: Figur 3.11 - Projektivitet enligt W
Page 59 and 60: Figur 3.12 - Wenells Isberg Wenells
Page 61 and 62: Definition av projektorganisationen
Page 63 and 64: Utveckling a flexibilitet och styrb
Page 65 and 66: Figur 3.13 - P3M3 P3M3 fungerar som
Page 67 and 68: 3.11.2 Fem mognadsgrader Enligt P3M
Page 69 and 70: interna arbetssättet. De ansvarar
Page 71 and 72: nivå. 3.11.3.2 Benefits management
Page 73 and 74: nivån och arbetat med de åtgärde
Page 75 and 76: 4.1 Bakgrund Kontinuerligt under he
Page 77 and 78: körkortstjänster samt ansvar för
Page 79 and 80: drift och underhåll trafikmiljö t
Page 81 and 82: 4.5 Vägverkets mål och uppdrag V
Page 83 and 84: 5.1 Vägverkets projekttyper Vägve
Page 85 and 86: strategiska mål. Det ligger även
Page 87 and 88: 5.2.3.1 Projektdirektiv Projektdire
Page 89 and 90: Projektets referensgrupp Leverantö
Page 91 and 92: Figur 5.2 - Ett exempel på hur en
Page 93 and 94: 5.2.10.3 Referensgrupp Ett projekts
Page 95 and 96: 5.2.13 Implementering och driftsät
Page 97 and 98: lönemässigt sämre än de som arb
Page 99 and 100: 6.1 Vad innebär ett projektmoget f
Page 101 and 102: operativt plan. Chansen är då sto
Page 103: organisationsstrukturen och omstäl
Page 107 and 108: kriteriet - CMMI. OPM3, Wenells isb
Page 109 and 110: överblick över vilka Best Practic
Page 111 and 112: Figur 6.1 - Hur man arbetar med sin
Page 113 and 114: Perspektiv Attribut Stöd för ledn
Page 115 and 116: Nivå 5 Nivå 4 Nivå 3 Nivå 2 Niv
Page 117 and 118: Ur det resultat som genererades ur
Page 119 and 120: De åtgärdsförslag som P3M3 pekat
Page 121 and 122: missförstånd och feluppfattningar
Page 123 and 124: Att kunna leda projekten till proje
Page 125 and 126: 7| Slutsats Detta kapitel innehåll
Page 127 and 128: startas, tidsramar och budgetar öv
Page 129 and 130: Standardiserade verktyg såsom proj
Page 131 and 132: 7.3 Förslag på fortsatt arbete De
Page 133 and 134: Tryckta källor Litteratur Berggren
Page 135 and 136: OPM3 Opm3online.pmi.org http://www.
Page 137 and 138: Bilagor 137
Page 139 and 140: Personlig information Vilken roll b
Page 141 and 142: Är du kvinna eller man? Kvinna Man
Page 143 and 144: Nyttor 1. 2. Inom Vägverket finns
Page 145 and 146: Intressentkommunikation 1. 2. Inom
Page 147 and 148: Riskhantering 1. 2. Det kan föreko
Page 149 and 150: Organisatorisk styrning 1. 2. Inom
Page 151 and 152: Resurshantering 1. Inom Vägverket
show all

Läs uppsatsen! - Svenska ProjektAkademien

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?