Rapporten - SBU

eskrivet sedan länge att AST i kombination med svår utvecklingsstörning
ger bestående svår funktionsnedsättning, men kunskapen har inte
varit lika stor om de mindre tydliga formerna av AST och inte heller om
förloppet vid tidig diagnos. Enligt ett flertal studier kommer en diagnos
inom AST som är ställd vid 2 års ålder att bli bestående i en majoritet
av alla fall [1]. Förändrad utveckling hos barnen kan leda till ändring av
diagnos inom AST och även till övergångar mellan närliggande former
av utvecklingsproblem (som språkstörning) och AST. Däremot är det
ovanligt att barn efter 2 års ålder byter från diagnosgruppen svår AST/
autistiskt syndrom till helt normal utveckling eller omvänt. I en prospektiv
studie hade exempelvis alla 89 barn, som fick preliminär diagnos
inom autismspektrum vid 13–27 månaders ålder, också kvar diagnosen
vid uppföljning, då de var i medeltal 47 månader gamla. För några barn
märktes mer påtagliga svårigheter, men hos en större grupp noterades
positiv förändring till mindre uttalad AST-bild [2].
En god kognitiv utveckling samt frånvaro av språkstörning vid 6–8 års
ålder är förknippat med god prognos för t ex adaptiv förmåga (vardagsfärdigheter
och anpassning i samhället) i högre ålder. Däremot verkar
skillnader i språkutvecklingen vid låg ålder inte ha samma betydelse
för prognosen [3].
Syftet med den här systematiska översikten är att utvärdera de insatser
och behandlingsmetoder som används i Sverige för barn, ungdomar
och vuxna med AST. Vi har utgått från de behandlingsmetoder som
framkom i den nationella inventeringen ”Barn- och ungdomspsykiatrins
metoder” [4]. Flera behandlingsmetoder har lagts till i samråd
med experter inom fältet. Vi har även tagit med vissa metoder som inte
används idag men där det kan vara av intresse att bedöma aktuell forskning
(TMS, DBS, VNS) (Tabell 3.2.1). Alla sökningar i databaser har
inkluderat insatser för barn, ungdomar och vuxna. Vissa metoder som
kom fram i inventeringen, t ex krisbehandling, miljöterapi, familjestöd,
föräldrastöd, stödsamtal, nätverksbehandling, lekterapi, theraplay samspelsmetod
och the Marschak Interaction Method (MIM), utvärderas
inte här eftersom de inte är specifikt inriktade på insatser vid AST.
142 Autismspektrumtillstånd – diAgnostik och insAtser,
vårdens orgAnisAtion och pAtientens delAktighet