Rapporten - SBU

Faktaruta 4.2 fortsättning
Barn och ungdomshabiliteringen
Barn och ungdomshabiliteringen har i uppdrag att ge insatser till barn
med funktionsnedsättningar av olika slag. Där finns en specialistverk-
samhet med uppdrag kring personer med mer allvarlig problematik och
ofta hänvisas till regleringen i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
(LSS) och de personkretsar som är beskrivna där. Grupp 1
i LSS innefattar utvecklingsstörning och autistiskt syndrom. Grupp 3 i
LSS kan ibland komma ifråga för barn med AST, men det krävs i regel
flera allvarliga tilläggshandikapp. Insatserna består av råd och stöd och
ofta föräldra- och anhörigutbildningsinsatser. Behandlingsinsatser direkt
riktade till funktionsnedsättningen anses också höra till uppdraget, men
andra behandlingsinsatser som behövs för sekundära psykiatriska symtom
hamnar ofta i en gråzon mellan barnhabiliteringen och BUP. Organisationen
har många yrkeskategorier som psykologer, sjukgymnaster, logopeder,
arbetsterapeuter, socionomer, specialpedagoger och läkare.
Vuxenpsykiatrin
Både utredning och behandling av AST är en relativt ny företeelse för
vuxenpsykiatrin och där viljan, kunskapen och kompetensen varierar
stort i landet. I de flesta landsting finns specialiserade neuropsykiatriska
enheter och ibland rena utredningsteam. Den stora efterfrågan har lett
till långa väntetider för utredning.
Vuxenhabilitering
Från 18 års ålder (ibland från 16) har vuxenhabiliteringen samma typ
av ansvar som barn och ungdomshabiliteringen, men skillnaden är att
det inte på alla ställen finns läkare inom verksamheten. Verksamhetens
uppdrag är tydligare inriktat på personer med omfattande funktionsnedsättningar.
KAPITEL 4 • sysTEmATIsK LITTErATurövErsIKT –
OrgAnIsATIOn InOm PsyKIATrIn mEd fOKus På AsT
Faktarutan fortsätter på nästa sida
287