Rapporten - SBU

sion var oklarheter kring referenstestets oberoende, antingen beroende på
att indextestet använts i den kliniska diagnostiken eller att det inte gick
att utesluta att diagnostikern hade kännedom om indextestets resultat
vid diagnostillfället. Detta gällde t ex flera studier om ADI-R och
ADOS. I vissa studier hade referenstestet inte baserats
på DSM-IV, ICD-10 eller en kombination av ADI-R och ADOS och
därför exkluderats.
Kunskapslucka 2. Evidensläget för effekt och
biverkningar av insatser vid AST är bristfälligt
Även här är kunskapsluckorna stora. Det finns många behandlings-
metoder (30 stycken), men det saknas välgjorda studier för de flesta av
dessa. Detta talar starkt för att väl upplagda studier behövs på området.
Det utesluter dock inte att flera av dessa behandlingsmetoder kan vara
av värde vid behandling av AST. Det är viktigt att fortsätta att forska
på de metoder som används mest idag: tidig intervention, social träning
(t ex sociala berättelser, seriesamtal) och miljöanpassning.
För tidig intervention finns behov av att ytterligare studera vilka faktorer
hos barnet som talar för god effekt av en viss intervention och när andra
insatser skulle ge större utbyte för den tid och de resurser som föräldrar
och professionella investerar i träning. Det blir också tydligt genom
litteraturgenomgången, att en vanlig form av insats i Sverige inte alls har
något vetenskapligt stöd, nämligen den typ av träning som innefattar
kombination av flera metoder – som kan innebära splittring av resurser
och alltför stora krav på barnet att skifta uppmärksamhet. Barn med
AST, som inte automatiskt lär av erfarenheter, kan behöva väl struktu-
rerad och samlad träning av lek och kommunikation för att nå framsteg.
390 Autismspektrumtillstånd – diAgnostik och insAtser,
vårdens orgAnisAtion och pAtientens delAktighet