Rapporten - SBU

More documents

Recommendations

Info

Faktaruta 4.2 fortsättning Kommun Elevhälsan Varje skola måste ha ett elevhälsovårdsteam under ledning av rektor. Ofta finns skolsköterska, skolpsykolog (särskilt för de yngre barnen) och kurator (ofta för de äldre) samt skolläkartimmar. Skolläkare och skolsköterska arbetar med stöd av HSL, de övriga enligt skollagen. Eftersom alla barn går i skolan är detta team ytterst viktigt för att fånga upp barn med misstänkt AST. Ibland gör skolan en basutredning själva, ibland remitteras barnen till BUP. För barn med AST har skolan en mycket viktig roll för att se till att barnets behov av särskild pedagogik tillgodoses och att det får stöd i att bygga upp goda relationer till sina kamrater. Elevhälsan har en viktig roll i skolans ansvar att motverka kränkande särbehandling. Det handlar då om att både förhindra att barn med särskilda behov utsätts men också utsätter andra för kränkningar och negativa upplevelser. Socialtjänstens individ-och familjeomsorg Socialtjänsten ger råd och stöd samt beviljar bistånd till barn, ungdomar och familjer. Föräldrastöd av olika typer och utbildningsprogram, kontaktfamilj, kontaktperson, stöd i hemmet och vardagen är exempel på öppenvårdsinsatser. När det inte räcker till pga föräldrasvikt eller den unges eget beteende kan det bli aktuellt med heldygnsvård och placering i familjehem, Hem för vård och boende (HVB) eller på någon enhet inom Statens Institutionsstyrelse. För vuxna med funktionshinder finns även i allmänhet en särskild enhet inom socialtjänsten, som ibland kan bli aktuell för vuxna med AST. Socialtjänstens enheter för funktionshinder och LSS-enheter För familjer med barn med autistiskt syndrom kan ibland socialförvaltningens LSS-enhet ge stöd i form av stödfamilj, korttidsboende eller kontaktperson för äldre barn. Äldre barn med svåra beteendeproblem kan ibland behöva särskilt boende. Vuxna med behov av stöd i boendet eller för att klara vardagen kan få detta av socialtjänsten. Personer med omfattande funktionsnedsättningar kan ansöka om insatser enligt LSS. Övriga Andra organisationer som kan behöva ge särskild hjälp och stöd åt vuxna med AST är t ex företagshälsovård, arbetsförmedling, försäkringskassa, Statens institutions styrelse (SiS) och kriminalvården. 288 Autismspektrumtillstånd – diAgnostik och insAtser, vårdens orgAnisAtion och pAtientens delAktighet
Frågor De frågor som ingick i projektet var: • Finns det vetenskapligt stöd för att vård inom primärvården/första linjens vård ger likvärdiga resultat med vård inom den specialiserade psykiatrin med eller utan subspecialisering för personer med AST? • Finns det vetenskapligt stöd för att specialiserade rehabiliterings-/ habiliteringsverksamheter ger bättre resultat än rehabilitering/habilitering inom befintliga organisationsstrukturer för personer AST med eller utan utvecklingsstörning? • Finns det vetenskapligt stöd för att strukturerade insatser som ut- bildning och kompletterande stöd till en befintlig vårdorganisation förbättrar diagnostik och behandling? • Finns det vetenskapligt stöd för att organisationsformer som bygger på kommunikation med modern teknik (datorer, mobiltelefon etc) ger bättre resultat än med organisationsformer som inte bygger på sådan kommunikation? KAPITEL 4 • sysTEmATIsK LITTErATurövErsIKT – OrgAnIsATIOn InOm PsyKIATrIn mEd fOKus På AsT 289
Page 1 and 2:
Autismspektrumtillstånd Diagnostik
Page 3:
Projektgrupper Autismspektrumtillst
Page 6 and 7:
Sammanfattande resultattabeller 91
Page 8 and 9:
4. Systematisk litteraturöversikt
Page 10 and 11:
9. Kunskapsluckor och framtida fors
Page 13 and 14:
SBU:s sammanfattning och slutsatser
Page 15 and 16:
SBU:s slutsatser Instrument för ut
Page 17 and 18:
vid testsituationen. Denna typ av k
Page 19 and 20:
Faktaruta 2 Mått på diagnostisk t
Page 21 and 22:
Autism Diagnostic Observation Sched
Page 23 and 24:
Childhood Autism Rating Scale (CARS
Page 25 and 26:
stereotypa beteenden med Aberrant B
Page 27 and 28:
• Det finns otillräckligt vetens
Page 29 and 30:
Biverkningar Barn och ungdomar •
Page 31 and 32:
• Det finns vetenskapligt stöd f
Page 33 and 34:
vad gäller definition och avgräns
Page 35 and 36:
Tidig intervention till små barn
Page 37:
utinbeteenden. Syskon och föräldr
Page 40 and 41:
eteendemodifikationer och socialt s
Page 42 and 43:
Faktaruta 1.1 Diagnoskriterier för
Page 44 and 45:
Faktaruta 1.1 fortsättning C. Den
Page 46 and 47:
Faktaruta 1.1 fortsättning Atypisk
Page 48 and 49:
Faktaruta 1.1 fortsättning Autism,
Page 50 and 51:
Faktaruta 1.2 fortsättning B. För
Page 52 and 53:
ningar ofta identifieras mycket tid
Page 54 and 55:
ideellt sammansatta grupper, som vi
Page 56 and 57:
Avsnitten om patientens delaktighet
Page 58 and 59:
• Hur uppfattar patienter med AST
Page 61 and 62:
2. Metodbeskrivning Litteratursökn
Page 63 and 64:
Figur 2.1 Flödesschema för litter
Page 65 and 66:
Negativt prediktivt värde (NPV) an
Page 67 and 68:
Evidensstyrkan graderas i fyra niv
Page 69 and 70:
Kvalitativ studiedesign I avsnittet
Page 71 and 72:
Följande kriterier avgjorde vilken
Page 73 and 74:
Tabell 2.1 Tabell över tredje niv
Page 75 and 76:
Tabell 2.1 fortsättning Ämnesomr
Page 77:
16. Benderix Y, Nordstrom B, Sivber
Page 80 and 81:
80 Autismspektrumtillstånd - diAgn
Page 82 and 83:
syndrom, Aspergers syndrom, atypisk
Page 84 and 85:
Faktaruta 3.1.1 Utvärderade instru
Page 86 and 87:
Faktaruta 3.1.2 Diagnostik vid AST.
Page 88 and 89:
Faktaruta 3.1.3 fortsättning Diagn
Page 90 and 91:
nosen autistiskt syndrom med DSM-IV
Page 92 and 93:
Tabell 3.1.4 Sammanfattande resulta
Page 94 and 95:
ADI-R Tabell 3.1.8 Sammanfattande r
Page 96 and 97:
Frågor 1. Vad är tillförlitlighe
Page 98 and 99:
offnivå på 11 erhölls en sensiti
Page 100 and 101:
nos enligt ICD-10-kriterier baserad
Page 102 and 103:
använts, tillsammans gav kliniskt
Page 104 and 105:
CARS. Flertalet av de 234 studier s
Page 106 and 107:
Tabell 3.1.12 fortsättning Instrum
Page 108 and 109:
Table 3.1.13 ADI-R and ADOS. Author
Page 110 and 111:
Table 3.1.13 continued Author Year
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Table 3.1.14 ASSQ. Author Year Refe
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Table 3.1.17 SCQ. Author Year Refer
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
14. Wing L, Leekam SR, Libby SJ, Go
Page 126 and 127:
3.2 Insatser vid AST Slutsats ❑
Page 128 and 129:
Tabell 3.2.1 Utvärderade metoder.
Page 130 and 131:
Vi har gått igenom forskningen av
Page 132 and 133:
3.2.1 Tidig intervention Bakgrund I
Page 134 and 135:
Tabell 3.2.3 Sammanfattande resulta
Page 136 and 137:
skoleinsatser [6]. Man såg större
Page 138 and 139:
Faktaruta 3.2.1 fortsättning Allm
Page 140 and 141:
jämfört med tidigare. Inlärnings
Page 142 and 143:
I en retrospektiv multicenterstudie
Page 144 and 145:
större framsteg för de barn som h
Page 146 and 147:
Reichow och medarbetare sammanfatta
Page 148 and 149:
den variabel som bäst korrelerar m
Page 150 and 151:
De 102 barn som får mindre specifi
Page 152 and 153:
Table 3.2.5 continued Author Year R
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Effekter på associerade problem
Page 170 and 171:
PECS Tabell 3.2.9 Sammanfattande re
Page 172 and 173:
Frågor 1. Ger följande behandling
Page 174 and 175:
Faktaruta 3.2.2 fortättning Dators
Page 176 and 177:
I en randomiserad kontrollerad stud
Page 178 and 179:
Träning av social förmåga Olika
Page 180 and 181:
KAPITEL 3 • sysTEmATIsK LITTErATu
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Table 3.2.13 Social skills. Author
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
3.2.3 Psykologiska och psykoterapeu
Page 190 and 191:
Tabell 3.2.17 Sammanfattande result
Page 192 and 193: cinering [76]. Totalt deltog 124 ba
Page 194 and 195: Table 3.2.18 CBT and core symptoms.
Page 196 and 197: Table 3.2.20 CBT and medication. Au
Page 198 and 199: Sammanfattande resultattabeller Glu
Page 200 and 201: Vitamin B12 Tabell 3.2.24 Sammanfat
Page 202 and 203: Beskrivning av studier och resultat
Page 204 and 205: en dietstudie på ett sätt som är
Page 206 and 207: att bedömningen inte var blindad o
Page 208 and 209: Table 3.2.26 Omega 3 fatty acids. A
Page 210 and 211: 3.2.5 Övriga interventioner Bakgru
Page 212 and 213: Evidensgraderade resultat • Det f
Page 214 and 215: Referenser 1. Helt M, Kelley E, Kin
Page 216 and 217: 29. Sallows GO, Graupner TD. Intens
Page 218 and 219: autism? New York: Plenum Press; 199
Page 220 and 221: Knapp J, Sinclair L. Effectiveness
Page 222 and 223: Sensory integration therapy for aut
Page 224 and 225: språk mätt med Aberrant Behavior
Page 226 and 227: Tabell 3.3.1 fortsättning Effektm
Page 228 and 229: Resultat av litteratursökningen Vu
Page 230 and 231: Diskussion Tre studier tillämpar t
Page 232 and 233: Table 3.3.2 Treatment with risperid
Page 234 and 235: Referenser 1. McCracken JT, McGough
Page 236 and 237: Bakgrund Vi har valt att se på fr
Page 238 and 239: Faktaruta 4.1 fortsättning Lag om
Page 240 and 241: Faktaruta 4.2 Organisationer som ä
Page 244 and 245: Inklusionskriterier Vi inkluderade
Page 246 and 247: Värde av stödinsatser till person
Page 248 and 249: Referenser 1. Rowlandson PH, Smith
Page 250 and 251: Evidensgraderade resultat • Det f
Page 252 and 253: Tabell 5.3 Andra nivåns tema: Ensa
Page 254 and 255: Tabell 5.5 Andra nivåns tema: Kont
Page 256 and 257: Tredje nivåns tema: Utsatthet och
Page 258 and 259: Tabell 5.11 Andra nivåns tema: Omv
Page 260 and 261: Kvalitativ analysmetod Beskrivning
Page 262 and 263: Tabell 5.12 Första, andra och tred
Page 264 and 265: Beskrivning av studier och resultat
Page 266 and 267: Kommentar till analysen Analysen ba
Page 268 and 269: Ensamhet, begränsat stöd, såväl
Page 270 and 271: Tabell 5.16 fortsättning Första n
Page 272 and 273: Tabell 5.16 fortsättning Första n
Page 274 and 275: negativt. Oron för syskonen är en
Page 276 and 277: ”However, autistics don’t ‘su
Page 278 and 279: ”The bigger transition, the bigge
Page 280 and 281: Kommentar till analysen Analysen ba
Page 282 and 283: Tabell 5.19 Tredje nivåns tema. Tr
Page 284 and 285: Förväntningar motsvaras inte Läk
Page 286 and 287: 6 200 familjer med hemmavarande bar
Page 288 and 289: intensiv beteendeterapi och föräl
Page 290 and 291: Den första gruppens egna upplevels
Page 292 and 293:
Table 5.21 Qualitative method. Auth
Page 294 and 295:
Table 5.21 continued Author Year Re
Page 296 and 297:
Page 298 and 299:
Page 300 and 301:
Page 302 and 303:
Page 304:
and their children with autism: an
Page 307 and 308:
gritet och ett rättvist omhändert
Page 309 and 310:
deringar och att kunskapsunderlaget
Page 311 and 312:
lagar komma i konflikt med tekniken
Page 313 and 314:
heller specifikt vill man kanske f
Page 315 and 316:
Flera etiska krav har ställts upp
Page 317 and 318:
Att man på sina håll inte erbjude
Page 320 and 321:
7. Hälsoekonomi Evidensgraderade r
Page 322:
Referenser 1. Järbrink K. The econ
Page 325 and 326:
Diagnostiskt finns ett brett spektr
Page 327 and 328:
detta område. I vår genomgång ha
Page 330 and 331:
9. Kunskapsluckor och framtida fors
Page 332 and 333:
Kunskapslucka 3. Kunskapen om effek
Page 334:
9.3 Kunskapsluckor - Patientens del
Page 337 and 338:
AST Autismspektrumtillstånd Autono
Page 339 and 340:
Exklusion Omständigheter som förh
Page 341 and 342:
Livskvalitet En persons syn på sit
Page 343 and 344:
RAADS-R Ritvo Autism Asperger Diagn
Page 345 and 346:
TMS Transkraniell magnetstimulering
Page 347 and 348:
Martin Grann Adjungerad professor,
Page 349 and 350:
Projektgrupp organisation inom psyk
Page 351 and 352:
Rurik Löfmark Docent, leg läkare,
Page 353 and 354:
Rapporter publicerade av SBU Gula r
Page 355:
Screening för bukaortaanerysm, nr
show all

Rapporten - SBU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?