Rapporten - SBU

ventionsgruppen och 18 (av ursprungligen 23) i jämförelsegruppen [9].
Det fanns då inte längre någon signifikant skillnad mellan grupperna.
Vid ytterligare analys av ursprungsdata blev det tydligt att i gruppen
som fick intervention var det en undergrupp som förlorat färdigheter
medan en annan grupp behållit sin funktion. Gruppen med mest positiv
utveckling visade sig också i starten ha haft bättre utgångsläge vad gäller
symtom på autistiskt syndrom och adaptivt beteende. De hade sannolikt
också fått mera intensiv träning. Författarna ställde frågan om skillnader
i modellen för träning och/eller olika intensitet i träningen och/eller
olika förmågor vid starten kan ha orsakat skillnaden i hur väl effekten
av interventionen stod kvar.
Kaale och medarbetare genomförde en randomiserad kontrollerad studie
på norska förskolor där förskollärare tränade barnen på att öka förmågan
att dela intresse [36]. Efter avslutad intervention visade barnen som fått
träning högre frekvens av tillfällen med delat intresse med förskollärare
och i någon mån generalisering till längre stunder med gemensam
aktivitet med mödrarna. Det gick inte att mäta någon skillnad i social
förmåga och kommunikation mellan grupperna genom strukturerat
instrument. I interventionen deltog 34 barn och 27 barn fick förskole-
program enligt vanliga principer. Barnens åldrar var mellan 24 och
60 månader. Interventionen pågick i åtta veckor.
Systematiska översikter och metaanalyser
Det har publicerats flera systematiska översikter och metaanalyser
om insatser vid AST. Vi beskriver fem rapporter, fyra systematiska översikter
och en metaanalys. Resultaten i dessa ligger inte till grund för de
evidensgraderade resultaten i den här utvärderingen.
En Cochrane-översikt från år 2003 av Diggle och medarbetare var inriktad
på effekterna av föräldrabaserad träning [37]. Fram t o m år 2002
fanns bara två studier som bedömdes ha tillräcklig kvalitet för att ingå;
Jocelyn och medarbetare beskrev föräldraträning utöver förskoleprogram
och Smith och medarbetare beskrev träning enligt Lovaas metodik
[38,39]. Dessa kunde inte jämföras sinsemellan och gav bara begränsat
stöd för effekten av föräldraträning. Slutsatsen blev att ytterligare studier
behövdes.
160 Autismspektrumtillstånd – diAgnostik och insAtser,
vårdens orgAnisAtion och pAtientens delAktighet