Rapporten - SBU

Faktaruta 3.2.4 Interventioner inriktade på kost.
Kostråd/exklusionsdiet/gluten- och kaseinfri diet
Bakom dietbehandling vid AST finns en hypotes, att personer med detta
tillstånd har otillräcklig nedbrytning av proteinerna gluten, gliadin och
kasein i tarmen samt ökad transport över tarmväggen av nedbrytnings-
produkter i form av peptider. Hypotesen är att peptiderna förs via blodet
till centrala nervsystemet och där påverkar utveckling och beteende.
Hypotesen är inte bekräftad i vetenskapliga studier.
Fleromättade fettsyror/omega-3-fettsyror
Fleromättade fettsyror som omega-3 är viktiga beståndsdelar bl a i cellmembran
i nervsystemet. Det finns misstankar om att bristande tillförsel
via kosten till små barn kan påverka utvecklingen negativt och förhoppningen
är att extra tillförsel kan minska symtom som t ex överaktivt
beteende. Många barn med AST får omega-3-preparat som kosttillskott.
Vitamin B 6 och magnesium
Vitamin B 6, pyridoxin, har vital betydelse för ämnesomsättningen. Behandling
med höga doser B 6 uppgavs i flera studier på 1970- och 1980-talen
ha effekt mot en rad olika symtom hos personer med autistiskt syndrom.
För att minska sidoeffekterna använder man kombinationsbehandling med
magnesium.
Vitamin B 12
B 12 är en annan vitamin som har viktig funktion i cellernas ämnesomsättning.
Det har också använts för att försöka påverka symtombilden vid
autistiskt syndrom.
Vitamin D
Vitamin D har betydelse för många processer i kroppen inklusive för
DNA-reparation; teorier finns om att brist på D-vitamin kan bidra till
uppkomst av autistiskt syndrom.
Probiotika
Probiotika används för att återställa eller utveckla tarmens system av
mikrober. Det är en typ av preparat som ofta ingår i den alternativa
behandlingen vid AST, med hypotesen att annorlunda tarmfunktion har
betydelse för symtombilden.
242 Autismspektrumtillstånd – diAgnostik och insAtser,
vårdens orgAnisAtion och pAtientens delAktighet