Rapporten - SBU

esluten kan inte överklagas till skillnad mot socialtjänsten. Inom
hälso- och sjukvården finns däremot större krav på legitimerad personal
än inom socialtjänsten.
Faktaruta 4.1 Lagstiftning som styr vård och stödinsatser
för personer med AST.
Hälso- och sjukvårdslag (1982:763), HSL, är en ramlag som klargör
landstingens (och i vissa fall kommunens) ansvar för olika delar av sjukvården
och skyldighet att erbjuda medborgarna vård. Den anger mål för
hälso och sjukvården och krav på god vård.
Lag om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128), LPT, kompletterar HSL
med bestämmelser som reglerar möjligheten att ge psykiatrisk vård mot
personens vilja och som kan vara förenat med frihetsberövande och vissa
tvångsåtgärder.
Lag om rättspsykiatrisk vård (1991:1129), LRV, kompletterar HSL
och LPT med särskilda bestämmelser för personer som har begått brott
och behöver psykiatrisk vård. Den innehåller föreskrifter om psykiatrisk
vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång (tvångsvård).
Socialtjänstlag (2001:453), SoL, är en ramlag som klargör medborgarnas
rättigheter till ekonomiskt och socialt stöd och om de skyldigheter
som kommunerna har i förhållande till de människor som vistas i kommunen.
De stöd och hjälpinsatser som ges enligt socialtjänstlagen kallas
bistånd. Kommunen har ett särskilt ansvar för vissa grupper som barn
och unga och personer med funktionshinder.
Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),
LVU, är en lag som kompletterar Socialtjänstlagen och reglerar vissa
situationer när kommunen kan omhänderta barn och ungdomar utan
medgivande av den unge eller vårdnadshavare.
Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM, kompletterar
Socialtjänstlagen och reglerar när personer med missbruk får
vårdas utan medgivande. Det är en lag som kompletterar socialtjänst-
lagen när den som ska vårdas inte frivilligt medverkar till behandling.
KAPITEL 4 • sysTEmATIsK LITTErATurövErsIKT –
OrgAnIsATIOn InOm PsyKIATrIn mEd fOKus På AsT
Faktarutan fortsätter på nästa sida
283