Rapporten - SBU

en dietstudie på ett sätt som är blindat också för familjen [93]. Innan
studien avslutades blev föräldrarna tillfrågade vilken kost de trodde att
respektive barn fått under viss period. Föräldrar till fem barn gissade
rätt, i två fall hade föräldrarna ingen åsikt medan föräldrar till sex barn
tog fel. Det framkom ingen skillnad i beteende eller symtom på autistiskt
syndrom efter sex veckor med diet eller placebo, inte heller skillnad
i nivån på peptider i urinen. Seung och medarbetare analyserade videoinspelningar
av en leksituation med barn och föräldrar. De fann ingen
förändring under studien i barnens kommunikation. Detsamma gällde
för den grupp på sju barn vars föräldrar såg framsteg och för de sex där
föräldrar inte uppfattade någon förändring [94].
Företrädare för dietbehandling framför som hypotes, att barn med autistiskt
syndrom har otillräcklig nedbrytning av proteinerna gluten, gliadin
och kasein i tarmen, och att detta kan avspeglas som avvikande peptidmönster
i urinen. Cass och medarbetare kunde inte påvisa någon sådan
avvikelse vid en undersökning av urinprover från 65 barn med autistiskt
syndrom och med en jämförelsegrupp på 158 barn [95]. I studien blev
urinprov undersökta med massspektrometri. Denna forskargrupp drar
slutsatsen, att det inte fanns stöd för att använda peptidmönstret i urinen
som markör för autistiskt syndrom. Le Couter och medarbetare kom
fram till samma resultat i sin studie [96].
Munasinghe och medarbetare har i en randomiserad studie behandlat
43 barn med Peptizyde [97]. Det är en kombination av proteolytiska
enzymer som bryter ner proteiner i tarmen. Hypotesen är att barn
genom detta ska tåla kost bättre och få minskade kostberoende symtom
på AST. Studien kunde inte påvisa någon skillnad i symtombilden under
behandling i tremånadersperioder med enzympreparatet jämfört med
placebo.
I en systematisk översikt av forskning kring gluten- och kaseinfri diet
som bygger på litteratursökning som är genomförd fram till april
2007, fann Millward och medarbetare [98] enbart tre artiklar att
studera [91–93]. Materialet bedömdes vara för heterogent för att tillåta
en metaanalys och slutsatsen var att det inte fanns vetenskapligt stöd
för att behandling med gluten- och kaseinfri diet hade effekt. Ytterligare
KAPITEL 3 • sysTEmATIsK LITTErATurövErsIKT – InsATsEr vId AsT
245