Rapporten - SBU

Faktaruta 3.2.3 Kognitiv beteendeterapi (KBT)
och kognitiv psykoterapi (KPT)
Kognitiv beteendeterapi (KBT) och kognitiv psykoterapi (KPT) är samlingsnamn
för psykoterapiformer med utgångspunkt i inlärningspsykologi
och kognitiv psykologi. Terapin fokuserar på att förändra tankar och synen
på sig själv i förhållande till andra, som sedan leder till att man kan ändra
vanor och beteenden. På 2000-talet har den så kallade tredje vågens
beteendeterapi vuxit fram, med terapiformer som acceptance and committment
therapy (ACT) och dialektisk beteendeterapi (DBT).
Beskrivning av studier och resultat
KBT och kärnsymtom (Tabell 3.2.18)
I en studie har man undersökt möjligheten att påverka grundsymtomen
på autistiskt syndrom genom KBT. Wood och medarbetare fann i en
randomiserad kontrollerad studie att resultaten på ett föräldraskattnings-
formulär, Social Responsiveness Scale [77], förändrades efter en period
med KBT. Det kan tolkas som att grundsymtomen vid autistiskt syndrom
kan påverkas [74]. Studien har begränsningar i form av små studie-
grupper (9 respektive 10 barn, jämförelsegruppen stod på väntelista och
resultatet är begränsat till föräldrarapporter).
KBT och ilska (Tabell 3.2.19)
En forskargrupp har beskrivit effekten av KBT vid tendens till ilskereaktioner
hos barn med AST. I en randomiserad kontrollerad studie
av Sofronoff och medarbetare undersöktes effekten av KBT för att
behärska ilska hos barn med AST och hos barn med normal begåvning
(ålder 10–14 år) [75]. Man såg en signifikant förbättring i test som mäter
strategier att behärska ilska hos den grupp (n=24) som fått behandling,
jämfört med den grupp som stod på väntelista (n=21).
KBT och medicinering (Tabell 3.2.20)
I en randomiserad studie av Aman och medarbetare undersöktes om
tillägg av föräldraträning i beteendemodifikation gav ytterligare för-
bättring vid svåra beteendeproblem vid AST jämfört med enbart medi-
KAPITEL 3 • sysTEmATIsK LITTErATurövErsIKT – InsATsEr vId AsT
229