Rapporten - SBU

Frazier och medarbetare gjorde en retrospektiv genomgång av inter-
vention vid aggressivt beteende hos ungdomar med AST. De fann att
en kombination med medicinering gav ökad effektivitet av intensiv
beteendebehandling i en oselekterad klinisk grupp (n=32) [82].
Sung och medarbetare använde ett KBT-program för grupper av barn
i Hong kong [83]. I en randomiserad kontrollerad studie deltog 36
barn i ett KBT-program och 34 barn i en jämförelsegrupp. Jämförelsegruppen
fick också ett program med sociala aktiviteter och rekreation.
Båda grupperna visade förbättring med minskade tecken på ängslan
och utan signifikant skillnad mellan grupperna. Detta kan tolkas som
att regelbunden och strukturerad aktivitet hade en positiv effekt i båda
grupperna. I artikeln framförs också funderingar på att kanske också
föräldrainsatser krävs för att KBT-program ska ha full effekt.
Sammanfattning och diskussion
Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om KBT
eller KPT ger symtomlindring med avseende på kärnsymtom och/eller
associerade problem hos personer med AST.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) används vid t ex depression och ångest
hos personer utan funktionsnedsättningar. En modifierad form har
utarbetats bl a av Attwood och medarbetare för att passa vid AST, t ex
med strategier som inte kräver någon hög nivå av abstrakt språk, med
användande av visuellt stöd och sociala berättelser samt med fokus på
inlärning av sociala färdigheter [84]. Det finns också rapporter som
ger stöd för att metodiken kan vara till hjälp vid svårigheter som hör
samman med AST, som vid irritation och ilska [75]. Möjligen kan också
kärnsymtom påverkas och effekt av samtidig medicinering kan ökas
med möjlighet att hålla nere medicindoserna [74,76]. Då det fortfarande
endast finns få studier, är det angeläget med fortsatt forskning inom
detta område.
KAPITEL 3 • sysTEmATIsK LITTErATurövErsIKT – InsATsEr vId AsT
231