Rapporten - SBU

lagar komma i konflikt med tekniken? Hur påverkas patient–behandlar-
relationen och tilliten till vården? Kan den professionella autonomin
påverkas? Vilka ekonomiska eller andra intressen kan finnas hos personer
med AST, läkare, forskare och producenter [2]?
AST har en prevalens på cirka 1 procent [3,4]. Detta bör man ha i
åtanke när det gäller samhällets resurstilldelning för stöd, behandling
och forskning. Personer med AST drabbas i unga år och får ofta livslånga
problem med risk för nedsatt livskvalitet, diskriminering,
mobbning och exkludering/marginalisering [5].
Diagnostik
Diagnostik av AST är en komplicerad procedur som förutsätter god
klinisk erfarenhet. Tillgången till utredning är på sina håll begränsad.
Det är fortfarande en del okunskap ute i samhället, t ex i förskola, skola,
hälso- och sjukvård, socialtjänst och i andra samhällsinstitutioner som
möter barn, ungdomar och vuxna med den här typen av problem. Det
kan leda till att det ibland tar tid att identifiera behovet av utredning.
Samtidigt uppmärksammas problemen i allt större omfattning, remisserna
blir fler och det är långa väntetider till utredning och behovs-
inventering. Utredningarna är ibland omfattande och tidskrävande.
Dessutom kan det vara påfrestande för personer med AST och deras
närstående. Om utredningsprocessen kunde kortas ner skulle fler kunna
utredas och väntetiderna skulle bli kortare. Frågan är om utredningarna
kan effektiviseras utan kvalitetsförluster.
En AST-diagnos kan leda till både för- och nackdelar för den enskilda
personen. Fördel kan vara att man får stöd från samhället. Nackdel
kan vara stigmatisering och begränsningar t ex när det gäller
körkortsinnehav.
En fråga när det gäller diagnostiken är hur tillförlitlig den är. Vår ut-
värdering visar att inget enskilt diagnostiskt instrument utgör tillräckligt
underlag för diagnos. Kunskapsunderlaget är osäkert och behöver förbättras.
Ansvaret för att fylla i kunskapsluckorna inom detta område är
en etiskt relevant fråga. Det finns starka skäl att misstänka att det före-
370 Autismspektrumtillstånd – diAgnostik och insAtser,
vårdens orgAnisAtion och pAtientens delAktighet