Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

Per Flensburg: Personlig databehandling
2.1 Data, Information, Kunskap
Langefors (1966) definierar information såsom "kunskap eller tillskott till kunskap".
Lägg märke till det lilla ordet "tillskott". Det förutsätter nämligen att det sker något i
samband med informationen. På så sätt inför Langefors en processaspekt direkt i
samband med definitionen av ett av de mest grundläggande begreppen. Än tydligare
framgår det i sambandet mellan information och data, där Langefors (ibid s 197) anger
information som en funktion av data, en struktur gentemot vilken data tolkas
samt tiden som står till förfogande för tolkning. Men som i alla analytiska definitioner
blir bara problemet skjutet framåt ytterligare ett steg. Langefors ger nämligen
inte svar på vad "kunskap" är. Detta begrepp tas för givet. Att här uttömmande behandla
kunskapsbegreppet för långt utanför området för denna avhandling. Det behandlas
inom epistemologin eller kunskapsteorin i filosofin. Speciellt franska och
tyska filosofer har ägnat sig åt kunskapsteoretiska frågor. Habermas engelska översättare
ger en ledtråd till varför det förhåller sig så (Habermas, 1978, sid 319). I det
tyska språket finns nämligen två olika ord för kunskap, "Erkenntnis" och "Wissen",
likaså i franskan: "connaissance" och "savoire". Det gör att diskussionen kan föras
mer nyanserat. Men även i Sverige och då speciellt under senare år har det förts en
bitvis ganska intensiv kunskapsteoretisk debatt (T ex Israel 1979, 1980 och 1982).
I detta sammanhang måste jag också ta upp något om traditionell formell logik och
dess sätt att se på "data" och "kunskap". Enligt denna finns ett antal sanna utsagor
om sakförhållanden i tillvaron. Det är påståenden av typen "Det här bordet är rött"
Sanningshalten i dessa utsagor kan endast avgöras genom empiriska observationer.
Dessa utsagor kallas ibland syntetiska utsagor. Men om vi istället ser på utsagan
"Rött är en färg" så är dess sanningshalt inte beroende av sakförhållanden utan avgörs
endast genom sammanhanget med andra utsagor. Utsagan är en slags definition.
Sådana utsagor kallas ibland analytiska utsagor. Kant (1924) definierar dem
sålunda (sid 59 o 61):
"In allen Urteilen, worinnen das Verhältnis eines Subjekts zum Prädikat
gedacht wird, (wenn ich nur die bejahenden erwäge: denn auf die verneinenden
ist nachher die Anwendung leicht) ist dieses Verhältnis auf zweierlei
Art möglich. Entveder das Prädikat B gehört zum Subjekt A als etwas,
was in diesem Begriffe A (versteckterweise) enthalten ist; oder B liegt ganz
auser dem begriff A, ob es zwar mit demselben in Verknüpfung steht. Im
ersten Fall nenne ich das Urteil analytisch, in dem anderen syntetisch."
Om dessa begrepp överförs till informationsbehandling (Flensburg 1984f) är utsagor
om delar i datasystemet (informationsbehandlingssystemet), såsom t ex filbeskrivningar
snarlika analytiska utsagor ty de hänför sig helt och hållet till datasystemet. De
utsagor som produceras av datasystemet, t ex om mängden tretumsspik i lager, är då
snarlika syntetiska utsagor, ty de ligger utanför datasystemet. Sanningshalten kan
11