Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

Per Flensburg: Personlig databehandling
använda ett sådant system. Nästa steg är att fylla i formulär. Även här sker på samma
sätt som i menyfallet en tämligen omfattande kontroll av inmatningen. Friheten består
i att användaren i viss mån själv kan välja i vilken ordning han vill fylla i de olika
fälten. Nästa nivå är att ge enstaka egna kommandon. Det är så många vanliga användare
(dvs icke mellanhänder) i min undersökning använder applikationsgeneratorn.
Sista nivån slutligen är att använda datasystemet för helt nya möjligheter, att
helt och fullt ut behärska det. En del av mellanhänderna i min undersökning använder
redskapet på detta sätt.
Emellertid kan man här lägga till ytterligare en dimension nämligen de möjligheter
redskapet erbjuder. Detta kallar jag redskapets sofistikationsnivå. För att ta ordbehandling
som exempel så har en radorienterad editor inte särskilt hög sofistikationsnivå,
medan ordbehandlingsprogram där man på skärmen exakt ser hur den färdiga
sidan kommer att se ut, har möjlighet till kolumnvis hantering, fotnoter, aritmetik m
m har en hög sofistikationsnivå. Av egen erfarenhet vet jag dock att skillnaden, mätt i
ökad produktion och ökad kvalitet på det skrivna inte är så stor som skillnaden mellan
t ex en radeditor och Word-Star. Bland de redskap jag har träffat på i min undersökning
finns det både mer och mindre sofistikerade redskap. Men de personer som
använder dem tycker i båda fallen att de är bra. Det kan kanske förhålla sig så att
"nyttan" man har av ett redskap inte hela tiden är proportionell mot hur pass sofistikerat
detsamma är. Kanske nyttokurvan snarare ser ut som i fig 6.4. Då krävs det
bara att man kommer över ett visst tröskelvärde för att få stor nytta. Mer sofistikation
leder inte till lika stor nytta.
Nu kan man naturligtvis tänka sig att det finns flera olika trösklar och att helt nya
möjligheter dyker upp. T ex när jag själv med hjälp av speciell programvara samtidigt
kunde jobba med både skriv- och ritprogram på Macintosh, ökade mängden bilder i
det jag skrev signifikant. Att nu återgå till det mera primitiva Word-Star eller ännu
värre, en radorienterad editor, skulle upplevas som ett stort steg tillbaka. Jag tror
man kan ha väldigt stor nytta, även av måttligt sofistikerade redskap, men att det är
svårt att sänka sofistikationsnivån när man väl jobbat ett tag på en viss nivå.
177