Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Per</strong> <strong>Flensburg</strong>: <strong><strong>Per</strong>sonlig</strong> <strong>databehandling</strong><br />
Vi kan nu tillämpa samma resonemang på forskning om systemutveckling. Forskningsområdet<br />
är användning och utveckling av informationssystem (fig 2.9). Det innefattar<br />
tre olika nivåer, nämligen användning av system, utveckling av system och<br />
modeller för system. "System" kan här betyda både datasystem och informationssystem.<br />
Enligt detta synsätt är användningen av systemen inkluderad i forskningsområdet.<br />
Det är alltså helt legitimt att inom ämnet studera hur informations- och datasystem<br />
används. Motivet är att datasystemens syfte måste rimligen vara att bli använda<br />
och följaktligen är användningen viktig att studera i forskningssammanhang.<br />
Forskningsområde<br />
Vetenskap<br />
Vetenskapsteori<br />
21<br />
Systemanvändning<br />
Territorium<br />
Systemutvecklingsprocess<br />
Vetenska<br />
Systemutvecklingsmodell<br />
p<br />
Fig 2.9 Området för forskning kring systemutveckling<br />
Forskningsområdet för forskning kring systemutveckling omfattar samma eller liknande<br />
nivåindelning som vid vanlig vetenskap enligt fig 2.6. Det finns en strukturell<br />
likhet och därför kan vetenskapsteoretiska resonemang även vara tillämpbara innanför<br />
systemutveckling.<br />
Jag ska nu försöka formulera grundläggande föreställningar i vetenskapliga sammanhang.<br />
Detta har gjorts av bl a Lindholm (1979, 1985). Han har koncentrerat sig<br />
på vad som ligger till grund för vetenskapsteorin. Han menar att kunskapsfilosofi<br />
(epistemologi), naturfilosofi (ontologi) och moralfilosofi ligger till grund för vetenskapsteoretiska<br />
överväganden. Kunskapsfilosofin omfattar föreställningar om vad<br />
kunskap är, hur kunskap genereras m m. Det finns i huvudsak två skilda kunskapsfilosofier,<br />
nämligen holism där man anser kunskap som hel och odelbar, samt atomism<br />
där man anser att kunskap är möjlig att dela upp i delar vilka inte kan delas<br />
upp mera. Ett sorts mellanting skulle kunna vara den generella systemteorin där<br />
kunskapens anses vara möjlig att dela upp, men inte i odelbara delar. Naturfilosofin<br />
omfattar föreställningar om verkligheten, hur den är beskaffad och vad som bör studeras<br />
inom densamma. Moralfilosofin slutligen handlar om etiska förhållanden, om<br />
hur vi betraktar våra medmänniskor, om vad som är "gott" och "ont", om forskarens<br />
sätt att relatera sig till sitt undersökningsområde och till samhället. Törnebohm<br />
(1975) påpekar också vikten av etiska överväganden och han skiljer dessutom på en<br />
intern etik, som berör förhållanden inom forskarsamhället och en extern etik, som<br />
berör förhållandet till forskningsområdet. Vidare tar Törnebohm upp estetiska överväganden<br />
som en del i forskningsprocessen.