Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Per</strong> <strong>Flensburg</strong>: <strong><strong>Per</strong>sonlig</strong> <strong>databehandling</strong><br />
bara avgöras genom att fysiskt gå och titta i lagret. Detta verkar utgöra en viktig skillnad<br />
mellan olika typer av information i samband med datasystem.<br />
För att kunna tillämpa traditionell formell logik vid konstruktion av datasystem är<br />
motsägelsefrihet hos de uppställda förutsättningarna en nödvändig, men ej tillräcklig<br />
förutsättning för att man ska kunna lita på de utsagor datasystemet producerar. Förutsättningarna<br />
måste också vara i syntetisk mening sanna. Att avgöra detta är ett<br />
icke-trivialt problem, som t ex Churchman (1971) tar upp.<br />
En annan intressant aspekt på kunskapsbegreppet tar Polanyi (1966) upp med begreppet<br />
"Tacit Knowledge". Han menar att det finns typer av kunskap, som vi inte är<br />
medvetna om eller åtminstone inte kan explicit redogöra för. Vi kan t ex inte beskriva<br />
hur ett visst ansikte ser ut, men däremot känner vi igen det, när vi ser det. Samma<br />
gäller för många av våra vardagliga företeelser, t ex bord som vi såg i inledningen.<br />
Likande tankar är Ryle (1949) inne på när han skiljer mellan knowing that och knowing<br />
how. Inom informationsbehandlingen har i Sverige främst Göranzon, Nordenstam<br />
och Josefsson tagit upp begreppen "förtrogenhetskunskap" och "tyst kunskap"<br />
(Göranzon 1983a och 1983b, Josefsson 1985). Internationellt var nog Weizenbaum<br />
(1976, 1985) den som först medvetandegjorde dessa aspekter inom informationsbehandling<br />
och då främst inom området "articifiell intelligens".<br />
Avslutningsvis visar de tre begreppen data, information och kunskap på olika<br />
aspekter av erfarenheter i tillvaron. Här ska jag i ett litet exempel visa hur dessa kan<br />
kombineras.<br />
"Data" är tecken utan någon innebörd i sig. Exempel på data är: "7", "Focularin", "31"<br />
"11 1985", "Härlanda". Om vi sätter ihop en samling data till en meningsfull utsaga<br />
blir det "information". Om vi i exemplet ovan säger: "Det satt 31.11 1985, 7 stycken<br />
foculariner internerade på Härlanda fängelse" är detta exempel på information. Om<br />
"information" vore detsamma som "kunskap", skulle alltså läsaren få kunskap av<br />
meddelandet ovan. Vilken kunskap då, kan man fråga sig? Jag förmodar att läsaren<br />
inte vet vad en focularin är och därför inte är riktigt lika säker på meddelandets<br />
egentliga innebörd som om det hade stått t ex "knarklangare" istället för "foculariner".<br />
Antag, att meddelandet ovan finns i Svenska Dagbladet under rubriken "Officiella<br />
meddelanden". Då kan läsaren dra åtminstone två slutsatser. Det faktum att det<br />
den 31.11 1985 fanns 7 foculariner i Härlanda fängelse. Detta kallar Heidegger tillvarons<br />
fakticitet (Heidegger 1981, sid 81):<br />
"Tillvaron förstår sitt innerligast egna vara såsom en viss "faktisk förhandenvaro"<br />
(im Sinne eines gewissen "tatsächlichen Vorhandenseins"). Ändå<br />
är den egna tillvarons faktums "faktiskhet" ontologiskt sett i grunden skiljaktlig<br />
från exempelvis någon bergarts faktiska förekomst. Den faktiskhet<br />
som utmärker tillvaron såsom factum (Die Tatsächlichkeit des Faktums<br />
Dasein) och i vilken egenskap varje tillvaro är till, kallar vi dess fakticitet<br />
(Faktizität)."<br />
12
Change language