Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

More documents

Recommendations

Info

Per Flensburg: Personlig databehandling 3. Grafik 4. Ordbehandling Andra typer av hjälpmedel man kan tänka sig är: 5. System för informationssökning i interna eller externa databanker. 6. Elektroniska brev, datakonferenser De olika typerna av hjälpmedel är i viss utsträckning integrerade. Det finns i regel möjligheter att överföra utsökningsmaterial från ett hjälpmedel till ett annat. Martin (1982) talar om olika generationer av programspråk (s 28): "The first generation was machine languages. The second generation was languages the level of assembler language. The third generation was machine-independent languages of the level of COBOL, PL/1 and BASIC." Den fjärde generationens språk är, enligt Martin, sådana där man gör kodningen på högst en tiondel av den tid det skulle ta med ett tredjegenerationsspråk som t ex CO- BOL. Men kodningen är ju bara en liten del av det totala systemarbetet. Det finns vidare olika sorters applikationsgeneratorer. Martin skiljer på sju sorter (s 14 -16), nämligen: 1.Enkla frågespråk, som helt enkelt dumpar ett postinnehåll. Sådana har funnits sedan länge och är inte applikationsgeneratorer i egentlig bemärkelse. 2.Komplexa frågespråk, där man kan ställa frågor rörande flera poster (join). 3.Rapportgeneratorer, som innebär att en viss typ av data extraheras ur en fil och presenteras i form av en lista. Totaler och subtotaler ska kunna erhållas. Sådana har också funnits länge. 4.Grafikspråk, som innebär att data erhållna t ex i ett komplext frågespråk kan presenteras i grafisk form (histogram, kurvor, tårtdiagram). 5.Applikationsgeneratorer, som används i hela tillämpningen med registerskapande, uppdatering, delrutiner, formulär, rapportgenerator. 6.Superhögnivåspråk, vilka innebär att inte alla detaljer i databehandlingen behöver beskrivas. Man kan uträtta mycket med ett enda kommando och ofta arbetar ett superhögnivåspråk mot en särskild databas. 7. Parametriserade standardsystem, där bearbetningen i viss utsträckning kan styras med hjälp av parametrar Man kan naturligtvis ha invändningar mot Martins indelning. T ex innehåller en applikationsgenerator i sig ofta ett högnivåspråk. Det framgår inte heller om frågespråk berör ett eller flera register. Själv skulle jag vilja föreslå följande funktioner i en applikationsgenerator utan att för den skull klassificera den som ena eller andra typen: 38
Per Flensburg: Personlig databehandling • Möjlighet att skapa register. • Möjlighet att ställa frågor som berör flera poster i samma register. • Möjlighet att enkelt kunna skapa formulär för in- och utdatapresentation. • Rapportgenerator med möjlighet till totaler och subtotaler. • Frågor och rapporter ska i avancerade versioner kunna beröra flera register. • Möjlighet att visa registerstrukturen. Martin hävdar att antalet tillgängliga programmerare/dator minskar så fort att de flesta datorer i framtiden, åtminstone delvis, måste arbeta utan hjälp av programmerare. Det beror på att datorerna blivit så billiga. Men Martin tycks bortse från standardpaket. Innan första världskriget trodde man, enl Martin, i USA att det inte gick att förse varje människa med egen telefon eftersom det inte fanns tillräckligt med telefonister. Hela USA:s arbetskraft hade i så fall behövts för att koppla telefoner (Vem skulle i så fall ringa?). Lösningen låg förstås i automatisering. Samma sak menar han gäller för programmerare idag. Antalet datorer ökar f n med mer än 25% per år. Produktiviteten när det gäller systemutveckling kommer sålunda i runda tal att behöva hundrafaldigas under den närmaste tioårsperioden. Bättre systemeringsmetoder ger i detta sammanhang blott marginella förbättringar (10-20%). Alternativet är, enligt Martin, detsamma som för telefonen, automatisera så den enskilde användaren blir sin egen systemutvecklare. I USA är genomsnittskostnaden per korrigerad instruktion c:a 10 dollar. Vid komplexa tillämpningar ökar den till upp mot 75 dollar. Det är ungefär lika mycket som en enkel mikroprocessor eller rentav mikrodator kostar. De flesta dataavdelningar har enligt Martin en synlig backlog (kölista på nya uppdrag) på mellan 3 och 4 år. Till detta kommer ett antal tillämpningar där användarna inte ansett det vara lönt att ens be dataavdelningen göra den. Denna osynliga backlog kan ofta vara större än den synliga. Martin anser att man kan nyttja tre strategier för att råda bot på programmerarbristen: 1. Slutanvändarna kan få hjälpmedel så att de kan göra sina egna system. 2. Systemutvecklare som arbetar tillsammans med användarna kan använda sig av redskap med vars hjälp de skapar systemet istället för att skriva programspecifikationer. 3. Förprogrammerade tillämpningspaket kan köpas utifrån. Ett mycket stort amerikanskt oljebolag har formulerat följande strategiska mål för systemutveckling och systemanvändning för perioden 1984-1989 : "End users can acess and manipulate information (numeric, text and graphics) required to solve their problem 50% of time without DP help. 39
Page 1 and 2: Per Flensburg Personlig databehandl
Page 3 and 4: Per Flensburg: Personlig databehand
Page 37: Per Flensburg: Personlig databehand
Page 89 and 90:
Per Flensburg: Personlig databehand
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211:
show all

Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?