Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Per</strong> <strong>Flensburg</strong>: <strong><strong>Per</strong>sonlig</strong> <strong>databehandling</strong><br />
inte fallet. Kuhn (1981) var den som först införde termen paradigm (förebild, mönster)<br />
för att i detta sammanhang beskriva genomgripande vetenskapliga förändringar.<br />
Swedner är medveten om detta och menar längre fram (s 13) att "samhällsvetenskaperna…<br />
ständigt ställs inför uppgiften att studera en 'ny verklighet' och att producera<br />
kunskap som är relevant för människor som lever i denna 'nya verklighet'".<br />
Lindholm (1979) definierar: "paradigm är en uppsättning normer eller föreställningar<br />
som i ett visst forskarsamfund styr vad man ska forska på och hur det ska<br />
göras" (s 55 f). Det är viktigt att här lägga märke till bindningen till forskarsamhället.<br />
Både Kuhn och Lindholm betonar den starkt. Det påminner om det fenomen som<br />
Berger & Luckmann (1968) diskuterar när de behandlar institutionalisering av organisationer.<br />
3.2.3 Resultatet<br />
Jag har kommit fram till att frågan om vetenskapen också måste innefatta villkoren<br />
för vetenskapens bedrivande, dvs även paradigmatiska frågeställningar. Jag har också<br />
kommit fram till att forskaren sysslar med att beskriva, förklara, förutsäga och ge<br />
förslag till förändringar. Detta görs enligt regler och procedurer som ingår i ett paradigm.<br />
Detta paradigm är inte värdeneutralt. Min ursprungliga fråga om vetenskapen<br />
har jag besvarat genom att ange en uppsättning olika delaktiviteter, vilka sammantagna<br />
bildar den totala aktiviteten. Delaktiviteterna kan naturligtvis i sin tur delas<br />
upp i ytterligare delaktiviteter, som i sin tur delas upp etc. På så sätt får vi en atomistisk<br />
beskrivning av vetenskapen. Men det är inte alltid en sådan beskrivning är lämplig.<br />
Ett fall då den inte är det, är när det efterfrågade utgör en helhet.<br />
3.3 Om vetenskapen som en helhet<br />
3.3.1 Det efterfrågade<br />
I detta senare fall (då det efterfrågade utgör en helhet) måste själva frågeställningen<br />
bli en annan. Ett sätt är att istället för att direkt fråga "Vad är vetenskap?" mera indirekt<br />
fråga "Vilka typer av vetenskap finns det?". Genom att ange vilka olika typer som<br />
finns fokuserar jag intresset på olika aspekter som tillsammans bygger upp en mer<br />
komplett bild av forskning.<br />
53