Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

More documents

Recommendations

Info

Per Flensburg: Personlig databehandling jag en gång följande mycket belysande yttrande: "Varför ge en människa chans att göra fel, när en dator kan göra rätt?" Greenbaum (1976) har gjort en historisk analys av arbetsdelningen inom datayrken. Sammanfattningsvis kan man säga att SIS/RAS anser verkligheten vara objektiv och neutral, möjlig att dela upp i av varandra beroende delar samt möjlig att beskriva på ett enhetligt och objektivt sätt i expertspråk. Detta förutsätter att kunskapen även den är objektiv och neutral. Man anlägger ett harmoniperspektiv, där motsättningar bara beror på bristande information. Organisationen ses som ett styrt system och människan ses som en mekanism för att utföra specialiserade arbetsuppgifter. Detta är med andra ord ett klassiskt, tayloristiskt perspektiv. Till saken hör att systemutvecklingsmodeller i praktiken sällan används på avsett vis. Motiveringen är att den inte går att anpassa till det just då aktuella projektet (Flensburg & Sandström, 1980). Men ändå anses de viktiga och det forskas mycket på dem (Revay 1977, Brandt et al 1978, Brandt & Johansson 1980). Liknande analyser av andra systemutvecklingsmodeller och med ungefär samma resultat har även gjorts av t ex Olerup (1982, 1985), Swanson (1976) och Wood-Harper & Fitzgerald (1982). 2.3.3 Övriga ansatser Det har under senare år lanserats ett antal alternativa sätt att utveckla system. Prototyping och evolutionär systemutveckling är sådana alternativ. Idén med prototyper är att göra en i vissa avseenden förenklad eller ofullständig konstruktion, avsedd att testas av de blivande användarna. På så sätt får användarna direkt se systemerarens tolkning av deras önskemål. För systemeraren blir prototypen en fungerande kravspecifikation, vilket undanröjer många missförstånd. Enligt Jenkins (1985) bygger prototyping på ett enda enkelt antagande, nämligen att det är lätt för en användare att tala om vad som är dåligt i ett existerande dataeller informationssystem, men mycket svårt att säga hur det ska vara istället. Kraushaar & Shirland (1985 ) anger dock behov av ökad systemutvecklingskapacitet som ett av huvudskälen till att införa prototyping. Det finns likheter, men också väsentliga skillnader, jämfört med prototyper i industriell design. Jenkins (1985, sid 2) pekar på en del skillnader (tab 2.1) vilka enligt min mening inte är principiella. Grundidén är densamma: nämligen att göra utvärdering och mätningar innan en massa pengar investeras i en färdig produkt eller produktionsenhet. Men i genomförandet påminner dock Jenkins om traditionell Systems Life Cycle. Användaren kallas dock user/designer och dataexperten kallas systems/ builder. Denna terminologi visar på en mera realistisk rollfördelning, men har tilllämpats i traditionell systemutveckling sedan lång tid tillbaka. Det finns även andra metoder föreslagna (Kraushaar & Shirland 1985, Berrisford & Wetherbe 1983). 28
Per Flensburg: Personlig databehandling Manufactured product prototype Development of the prototype occurs over a long period of time The prototype costs more than the the traditional "production" version Multiple production versions are manufactured 29 Information system prototype Development of the initial prototype occurs in a short period of time The prototype costs less to develop than final product versions. One production version is prepared (except in commercial environment) Tab 2.1 Skillnader mellan prototyper i industrin och informationsbehandling (ur Jenkins 1985, sid 2) Friis (1984, 1985) har experimenterat med en alternativ modell i Floyds (1984) och Rzewskis (1984) anda, där en av de stora begränsningarna med prototyping upphävs, nämligen att prototypen bara används för att få fram en god kravspecifikation. Hon menar att den kan mycket väl ligga till grund för en evolutionär systemutveckling, där man gör gradvisa förändringar och förbättringar i den ursprungliga prototypen, bara det finns lämpliga redskap tillgängliga. Floyd och Rzewski menar att dels behöver inte nödvändigtvis systemutvecklaren göra prototypen, användaren kan också göra den, dels kan det tänkas att man inte behöver göra den efterföljande traditionella systemkonstruktionen utan kan ta prototypen i direkt produktion. Eftersom de behövliga redskapen nu börjar bli ganska allmänt förekommande finns de praktiska förutsättningarna för denna typ av systemutveckling. En tredje typ av systemutveckling är interaktiv systemutveckling där användarna själva gör sina system med hjälp av applikationsgeneratorer o dyl. Här är inte någon dataexpert inblandad och användaren sköter själv både utveckling och förändring av datasystemet. En skala kan konstrueras (Fig 2.13): Traditionell systemutveckling Prototyping Evolutionär systemutveckling Fig 2.13 Mot mera användarinflytande Interaktiv systemutveckling Ju längre åt höger man kommer desto större blir användarens inflytande och medverkan i systemutvecklingsprocessen. Dessutom blir skillnaden mellan utveckling och
Page 1 and 2: Per Flensburg Personlig databehandl
Page 3 and 4: Per Flensburg: Personlig databehand
Page 27: Per Flensburg: Personlig databehand
Page 79 and 80:
Per Flensburg: Personlig databehand
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211:
show all

Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?