Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

Per Flensburg: Personlig databehandling
Förutom dessa egna rapporter baserar jag mig på fyra andra, nämligen Hansson &
Pettersson 1982, Persson 1985, Romanovsky 1985 samt Berg & Mattsson 1986. De
har inte riktigt samma disposition som mina egna rapporter och täcker inte alla frågorna.
Detta kapitel är en genomgång av det insamlade materialet fråga för fråga i
likhet med Flensburg 1984a och 1984c. Kapitlet är endast en sammanfattning av de
ovan angivna rapporterna. De omfattar sammanlagt c:a 450 sidor. De läsare som
önskar ett fylligare empiriskt material hänvisas till dessa rapporter. För överskådlighetens
skull har jag gjort en sammanställning av de olika företagen i tabellform (tab
4.1).
4.1 De viktigaste resultaten
Först sammanfattas de viktigaste iakttagelserna i denna undersökning. Den första är
uppkomsten av en mellanhand, dvs en person som hjälper övriga användare i deras
arbete med de interaktivt utvecklade datasystemen. Denne person har teknisk handhavandekunskap
om de använda redskapen, men också kunskap om vilka register
som finns, vad de innehåller och hur en i vanligt språk ställd informationsbegäran
kan formuleras i det aktuella frågespråket. Denna typ av kunskap kallar jag modellkunskap.
Den enskilde tjänstemannens beslut att satsa på interaktiv systemutveckling är
slumpmässigt. Vederbörande har ett dataåtkomstproblem eller ett beräkningsproblem,
träffar av en slump någon från Information Center och berättar av en slump
om sitt problem. Han blir då förevisad något lämpligt redskap, får en kort demonstration,
blir kanske hjälpt genom det första problemet. Personen ifråga skaffar sig
behörighet att använda redskapet, utbildar sig genom trial and error och upptäcker
vilken fantastisk nytta han har av både detta och andra tillgängliga redskap.
Användaren upplever att arbetet blir färdigt fortare och blir bättre. Vederbörande
tycker det är roligt att jobba med datorn och känner sig inte hindrad av begränsningar,
utom då de önskade uppgifterna inte är tillgängliga.
Om tjänstemannen arbetar med någon form av kalkylredskap, sparas i regel kalkylen
för senare eventuell användning med andra siffror. Om det är rapportuttag från register,
sparas inte själva rapportprogrammet för det är mycket lätt att skriva nytt. Det
finns här en nivå mellan programmering och användning av färdiga program.
Möjligheten att integrera olika användningar, t ex kalkylering, ordbehandling och
grafik uppskattas mycket. Speciellt grafikens förmåga att överskådligt presentera ett
komplext siffermaterial är mycket användbar. Grafiska möjligheter används flitigt
där de finns tillgängliga.
Man använde stordatorer i åtta av de tretton företagen. Det har fördelen att det finns
viss kommunikationsmöjlighet mellan de olika användarna. T ex kan man skicka ut
resultatet av en bearbetning på någon annans skrivare. Men samtidigt försöker man i
77