Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Per</strong> <strong>Flensburg</strong>: <strong><strong>Per</strong>sonlig</strong> <strong>databehandling</strong><br />
Vårt språk formar vår verklighet<br />
Vår verklighet formar vårt språk<br />
Dessa två påståenden är en av mina två stora utgångspunkter för denna avhandling.<br />
Det finns flera andra forskare och filosofer som har liknande utgångspunkter. Gadamer<br />
har en liknande dialektisk inställning (Engdahl et al, 1977, s 111-112):<br />
"Att ha språk innebär, säger Gadamer, att ha värld, ty språket uttrycker<br />
inte den talandes själsliv utan den sak om vilken det talas, ordet tjänar<br />
som en spegel i vilken saken ensam kommer till synes … varje ord innehåller<br />
en antydan om språkets helhet och ett förhållande till hela det betraktande<br />
av världen som förverkligats i detta språk…att vara och att uppenbaras<br />
språkligt kan betraktas som två sidor av samma sak"<br />
Min andra utgångspunkt har med helhet att göra. Som vi såg av bordresonemanget<br />
ovan kan "bord" egentligen inte definieras utan att jag definierar allt annat som också<br />
har med "bord" att göra, dvs hela den västerländska kulturen.<br />
Den helhetsmässiga utgångspunkten har i detta skede den största betydelsen, för den<br />
bestämmer själva metoden, själva uppläggningen. Jag kan inte gå direkt på ett väldefinierat<br />
problem och lösa det utan att först undersöka ett större område, få någon<br />
form av överblick, hitta något viktigt problemkomplex, göra olika försök till avgränsningar,<br />
undersöka vad dessa innebär för min vidare undersökning och så småningom<br />
och kanske först som slutgiltigt resultat komma fram till den precisa problemformuleringen.<br />
Men i och med att problemet är formulerat är ofta även lösningen given.<br />
Processen har likheter med den hermeneutiska cirkeln eller spiralen. Langefors<br />
(1977) citerar Habermas (1967):<br />
"The interpreter tests his hermenuetical pre-understanding against the<br />
text and modifies it until both horizons melt together, thus until the interpretation<br />
has succeeded within a framework of a language that is common<br />
to himself and him who is being interpreted… One might, perhaps, view<br />
this framework as the result of frequently repeated clinical experiences (of<br />
psychoanalysis) which were, themselves, accumulated through the more<br />
elastic procedure of circulary reaffirmed hermeneutical presumptions<br />
(Vorgriffe)."<br />
Habermas visar på den grundläggande hermeneutiska förståelseprocessen, nämligen<br />
just att förstå en text i vid bemärkelse. Men när han antydningsvis nämner psykoanalys<br />
visar han också på något annat, nämligen att förståelsen sker i ett visst bestämt<br />
syfte, i detta fall att bota patienten. Botandet av patienten är för psykoanalytikern<br />
ett problem och förutsättningen för att han ska kunna lösa detta problem är att<br />
han förstår det. Ofta är det så att i och med att problemet är formulerat är också lösningen<br />
klar. På liknande tankar bygger mycket av strukturell design och strukturerad<br />
programmering inom informationsbehandling. Det gäller att åstadkomma en såpass<br />
6