Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

More documents

Recommendations

Info

Per Flensburg: Personlig databehandling Fackvetenskap Specifik vetenskapsteori Forskningsområde 20 Fackvetenskap Specifik vetenskapsteori Specifik vetenskapsteori Fig 2.7 Förhållanden mellan territorium/vetenskap samt vetenskap/vetenskapsteori Analoga förhållanden råder inom systemutveckling (fig 2.8). I systemutvecklingsprocessen bestäms hur det färdiga systemet ska användas. Denna process i sin tur bestäms av systemutvecklingsmodellen. På så sätt får vi tre olika nivåer, där användningen är den egentliga, pragmatiska nivån, systemutvecklingsprocessen är en metanivå och systemutvecklingsmodell utgör en metametanivå i förhållande till datasystemets användning. Systemanvändning Territorium Systemutvecklingsprocess Vetenskap Systemutvecklingsmodell Vetenskapsteori Fig 2.8 Systemutvecklingens grundelement Systemutvecklingsmodellen bestämmer hur det färdiga systemet skall användas. Om en hierarkisk metod, som t ex HIPO (Hierarchy plus Input-Process-Output), används resulterar det i strikt hierarkisk användning. HIPO utvecklades ju av IBM som stöd åt sitt IMS databassystem, vilket var hierarkiskt uppbyggt. På något vis genomsyrar systemutvecklingsmodellens ideal samtliga nivåer ovanför. Därför förefaller det intressant att undersöka vilka dessa ideal är för någon välkänd modell. Jag har därvid valt SIS/RAS. Systemutvecklingsmodellen är egentligen inte basnivå, för den i sin tur bestäms av en organisations och samhällsmodell. Historiskt sett har informationsbehandling sitt ursprung i företagsekonomi och då speciellt en koppling mellan organisationsteori och beslutsteori/operationsanalys (Ivanov 1984).
Per Flensburg: Personlig databehandling Vi kan nu tillämpa samma resonemang på forskning om systemutveckling. Forskningsområdet är användning och utveckling av informationssystem (fig 2.9). Det innefattar tre olika nivåer, nämligen användning av system, utveckling av system och modeller för system. "System" kan här betyda både datasystem och informationssystem. Enligt detta synsätt är användningen av systemen inkluderad i forskningsområdet. Det är alltså helt legitimt att inom ämnet studera hur informations- och datasystem används. Motivet är att datasystemens syfte måste rimligen vara att bli använda och följaktligen är användningen viktig att studera i forskningssammanhang. Forskningsområde Vetenskap Vetenskapsteori 21 Systemanvändning Territorium Systemutvecklingsprocess Vetenska Systemutvecklingsmodell p Fig 2.9 Området för forskning kring systemutveckling Forskningsområdet för forskning kring systemutveckling omfattar samma eller liknande nivåindelning som vid vanlig vetenskap enligt fig 2.6. Det finns en strukturell likhet och därför kan vetenskapsteoretiska resonemang även vara tillämpbara innanför systemutveckling. Jag ska nu försöka formulera grundläggande föreställningar i vetenskapliga sammanhang. Detta har gjorts av bl a Lindholm (1979, 1985). Han har koncentrerat sig på vad som ligger till grund för vetenskapsteorin. Han menar att kunskapsfilosofi (epistemologi), naturfilosofi (ontologi) och moralfilosofi ligger till grund för vetenskapsteoretiska överväganden. Kunskapsfilosofin omfattar föreställningar om vad kunskap är, hur kunskap genereras m m. Det finns i huvudsak två skilda kunskapsfilosofier, nämligen holism där man anser kunskap som hel och odelbar, samt atomism där man anser att kunskap är möjlig att dela upp i delar vilka inte kan delas upp mera. Ett sorts mellanting skulle kunna vara den generella systemteorin där kunskapens anses vara möjlig att dela upp, men inte i odelbara delar. Naturfilosofin omfattar föreställningar om verkligheten, hur den är beskaffad och vad som bör studeras inom densamma. Moralfilosofin slutligen handlar om etiska förhållanden, om hur vi betraktar våra medmänniskor, om vad som är "gott" och "ont", om forskarens sätt att relatera sig till sitt undersökningsområde och till samhället. Törnebohm (1975) påpekar också vikten av etiska överväganden och han skiljer dessutom på en intern etik, som berör förhållanden inom forskarsamhället och en extern etik, som berör förhållandet till forskningsområdet. Vidare tar Törnebohm upp estetiska överväganden som en del i forskningsprocessen.
Page 1 and 2: Per Flensburg Personlig databehandl
Page 3 and 4: Per Flensburg: Personlig databehand
Page 19: Per Flensburg: Personlig databehand
Page 71 and 72:
Per Flensburg: Personlig databehand
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211:
show all

Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?