Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

Per Flensburg: Personlig databehandling
bättre sätt utnyttja den programvara som finns. T ex är de olika rutinerna inte kompatibla
med varandra. Man är tvungen manuellt mata in siffrorna från den ena rutinen
i den andra istället för att hämta dem från befintliga register. Men arbetet med
att studera detta har precis börjat.
De nästa två företagen är båda föreningar. Ett av dem är en lokal krets av ett fackförbund
med c:a 70 000 medlemmar. Den andra föreningen har c:a 2000 medlemmar
men är primärt intresserad av att kunna hålla ordning på de konferenser man anordnar.
På dessa kommer upp till 800 personer, med skiftande önskemål om inlogering,
betalning, kringaktiviteter m fl.
Ifråga om fackförbundet är det två skilda nivåer av aktiviteter. Man tycker att kostnaderna
för att hantera det centrala medlemsregistret har blivit alldeles för höga och
söker efter sätt att minska dem. Samtidigt tycker man ute i kretsarna att man kan inte
utnyttja registret speciellt mycket och vill gärna få ökat inflytande över förbundets
databehandling. I denna fråga har jag vid några möten diskuterat vad som skulle
kunna göras och har även skissat på några tänkbara förslag till lösning och vad de kan
kosta. På den centrala kongressen har man, delvis tack vare aktiviteterna från denna
krets, fattat ett principbeslut i den önskade riktningen.
Den andra nivån gäller stöd åt de rent lokala aktiviteterna på kretsnivå. Vi har inte
diskuterat så mycket vad detta skulle kunna vara, men det gäller främst att hålla reda
på förtroendeuppdrag och vem som har dem.
Den andra föreningens huvudsakliga uppgifter är att anordna konferenser och utge
en periodisk publikation. De huvudsakliga intäkterna kommer från ett annat företag,
till vilket man står i ett invecklat ägare/beroendeförhållande. Man tänkte sig främst
använda dator för att kunna hålla reda på konferensdeltagarna och deras önskemål.
Man har lånat en Macintosh och funnit den vara synnerligen användbar. Man ansökte
om medel hos sin huvudman om att få införskaffa en sådan dator och dessa
medel beviljades. Jag har åtagit mig viss introducerande utbildning men sedan är det
meningen att personalen själva ska hitta lämpliga användningsområden.
Nästa organisation är en avdelning på Lunds lasarett. Två av läkarna där var intresserade
att använda datasystem i sitt arbete/forskning som hjälp att göra vissa utsökningar
i centrala register. Man hade också behov av att kunna följa upp medicineringen
för olika patienter. För att undvika personalkonflikter ville man gärna ha med
sig den övriga avdelningen. Därför nappade man på ett erbjudande om att två forskare
skulle hålla en introduktionskurs i databehandling. Man ställde också upp på en
förutsättningslös inventering av eventuella problem på avdelningen. Inventeringen
gjordes och kursen hölls, men det visade sig att några av personalen kände sig mer
eller mindre kommenderade att gå på kursen, som hölls strax efter ordinarie arbetets
slut. Men kursen var helt frivillig.
Kursen följde samma mall som tidigare. Vi valde att skissa på ett förrådssystem för
avdelningen som exempel på systemutveckling. Detta beslut fattades ganska slump-
138