Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

More documents

Recommendations

Info

Per Flensburg: Personlig databehandling – Faktiskt är det också ett bord. Tydligen behöver ett bord inte ha några ben. En skiva är tillräcklig. Forskaren drar i detta ögonblick fram skärbrädan, som sitter ovanför kökslådorna för att skära sockerkaka till kaffet. Forskarens långväga gäst ser detta och undrar: – Är det där också ett bord? Nu börjar Forskaren sväva på målet och tar hastigt sin främmande vän under armen för att visa honom sängkammaren. Forskaren vet att där finns det i varje fall inga konstiga bord, som hänger på väggen eller inte har några ben. Men han hade glömt sitt eget skrivbord, som han ärvt av sin far och som var en bastant möbel med tjock skiva och lådhurts på ena sidan och skåphurts på den andra. Den mörkhyade urinnevånaren tittar på skrivbordet och småler: – Det där är säkert inte ett bord, för det har lådor under sig! – Hm, det där är ett bord. Det kallas skrivbord och används när man sitter och arbetar. Det skiljer sig från en byrå genom ett ledigt utrymme i mitten. – Om jag då fattat saken rätt är ett bord en skiva, utan ryggstöd och med ett fritt utrymme under. – Precis, jag kan inte uttrycka det bättre själv! Forskaren drar en lättnadens suck och skyndar sig att lotsa ut sin vän från sängkammaren innan denne får syn på sängarna, som faktiskt har ett ledigt utrymme under sig. Man går in i biblioteket och där får vilden syn på Carl Malmstens runda bord med två små skivor. – Det där är inget bord, för det har två skivor. Och om det är ett bord, måste alla dessa här andra föremålen också vara bord! Säger han och pekar på alla bokhyllorna. Forskaren, som hittills visat prov på stort och änglalikt tålamod, tappar nu allt detta och hans yttrande är definitivt inte lämpligt att återge i en akademisk avhandling! Av denna lilla dialog lär vi oss att fastän vi alla vet vad ett bord är, kan vi inte ge en tydlig och uttömmande definition därav. Samtliga mina läsare kan säkert skilja mellan bord, stolar, byråer, skärbrädor, bokhyllor, sängar och andra företeelser som kan anses vara "bordlika". Men jag är tämligen övertygad om att ingen kan ge en beskrivning av "bord" på, säg 20 ord, som omfattar samtliga "bord" och utesluter allt som inte är "bord". Det är egentligen märkligt. Resonemanget kan upprepas för i stort sett varje vardagligt föremål i vår omgivning. Föremål kan här tagas i vid bemärkelse och innefatta även sådant som samtal, smak på kaffet, äktenskaplig lycka och mängden kvarvarande socker i sockerskålen. Inget av dessa företeelserna låter sig definieras på ett kort och uttömmande sätt. Men när man utvecklar datasystem är ju ett av de viktigaste momenten definition av termer som används i systemet. När systemet används, ska dessa definitioner gälla. Användarna måste i systemdokumentationen få 4
Per Flensburg: Personlig databehandling sådan hjälp att de klart kan avgöra om en viss företeelse är term A eller term B. Hur ska en sådan dokumentation överhuvudtaget kunna göras, då man inte ens kan definiera ett så enkelt begrepp som "bord"? Om vi studerar tillvägagångssättet vid bordresonemangen ovan, finner vi att "bord" hela tiden relateras till andra företeelser i omgivningen. Det är egentligen inte möjligt att beskriva "bord" utan att samtidigt tala om "stol", "byrå", "skärbräda" etc. "Bord" hänger intimt samman med hela vår västerländska kultur. En komplett definition av "bord" skulle i själv verket innefatta en beskrivning av hela kulturen. Det är intressant att jämföra med ett hologram, där man kan ta ut en liten bit av bilden och från denna återskapa hela den ursprungliga bilden. Något liknande förekommer också i DNA-molekylerna i våra celler. Det påstås att man från en enda cell teoretiskt sett skulle kunna återskapa hela den varelse från vilken cellen är hämtad. All information finns i DNA-molekylerna. På något liknande sätt förefaller det vara med "bord". Ja, det är inte bara "bord" förresten, utan det är hela vårt språk, som är beskaffat på detta vis. Checkland (1981) redovisar liknande förhållanden som typiska för systemsynsättet. Det finns, enligt honom, olika komplexitetsnivåer med egna regler som bara är relevanta på denna nivå. De är meningslösa på andra nivåer, men finns där ändå som dolda eller rudimentära egenskaper. Följande lilla tankeexperiment belyser förhållandet ytterligare. Antag, att vi inte har begreppet "bord". De olika företeelserna, som vi idag kallar "bord", skulle naturligtvis finnas kvar (skulle de verkligen det egentligen?) men då heta något annat. Det fyrkantiga köksbordet skulle kanske heta "grylax" och ungefär betyda "fristående arbetsplats i hushållet". Andra exempel på "grylax" skulle då vara "strykbräda" eller "tvättmaskin". Det kräver en del fantasi att föreställa sig en sådan tillvaro, men nog skulle det vara egendomligt att "köksbord" och "strykbräda" skulle vara samma typ av föremål. Det finns verkliga och riktiga exempel på sådana här saker. Eskimåerna har t ex inte ordet "snö" i sitt språk. En eskimå kan helt enkelt inte prata om "snö" på eskimåiska. Han (eller hon) har istället 8 andra, olika begrepp. Om jag som skåning ser ut över ett snöfält är det en tämligen homogen massa av "snö". Om eskimån ser på samma snöfält är det en mosaik av olika slags "snö". Där finns "skarsnö", "kramsnö", "kornsnö", "snö som nästan smält men sedan frusit" osv. Hans uppfattning av snöfältet kommer tack vare detta att vara väsentligt annorlunda än min. Men eftersom eskimåerna lever i en snörik tillvaro har de behov av olika begrepp för olika sorters snö. Detta underlättar deras liv. Samma sak gäller även för andra. Det finns indianstammar i Sydamerika, som inte har något begrepp för färgen "grön". Istället har de ett antal olika begrepp för olika sorters "grön". Samma sak gäller även den sociala samvaron. Det finns andra indianstammar, som inte har egennamn på personerna utan personen identifieras med hjälp av sina gärningar. På detta språk skulle kanske undertecknad heta "han som skriver så konstig avhandling"! Dessa exempel visar att: 5
Page 1 and 2: Per Flensburg Personlig databehandl
Page 3: Per Flensburg: Personlig databehand
Page 7 and 8: Per Flensburg: Personlig databehand
Page 55 and 56:
Per Flensburg: Personlig databehand
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211:
show all

Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?