Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

More documents

Recommendations

Info

Per Flensburg: Personlig databehandling min dataterminologi. Dessutom var det alldeles för komplicerat för DBase II. Istället gjorde jag en mycket grov skiss till ett nytt system. Detta är egentligen inget annat än traditionellt dataexpertbeteende. Men mina skisser startade en livlig diskussion och under ett av mötena lyckades vi åstadkomma en hyggligt fungerande datamodell som kom att ligga till grund för den grova kravspecifikationen Företagets projektledare gjorde. Den dokumenterades första gången direkt genom att skapa motsvarande register i Dbase II! Arbetssättet vid prototyparbetet var en form av trialand error. Eftersom det tar några timmar att lära sig Dbase och jag redan kunde det och användarna aldrig skulle komma använda det satt jag vid terminalen. Hade vi haft ett enklare redskap eller ett redskap som skulle användas senare hade jag givetvis inte gjort så. Jag producerade förslag, användarna sa vad som var fel och vad som behövdes ytterligare. Skissen förbättrades omgående och användarna såg att det kanske skulle vara på något annat vis istället. På så sätt kom vi gemensamt fram till den grova kravspecifikationen. Friis har utförligare diskuterat liknande arbeten (Friis 1986). Det kanske också ska sägas att man på Företaget vid ett tidigare tillfälle hade diskuterat samma sak, fast då med APL som hjälpmedel. Man hade tagit fram lite testmaterial och genomfört en testkörning. En intressant iakttagelse jag gjort i andra sammanhang också är att användarna, dvs personer med verksamhetskunskapen plötsligt fördjupar sig i en diskussion kring vad en viss siffra eller viss transaktion eller viss term egentligen betyder. Jag har sett bibliotekarier, som mitt i arbetet med att beskriva hur man hittar i ett av deras kortregister har börjat fördjupa sig i en diskussion om klassifikationen av visst verk. Jag har sett Företagets användare, som helt plötsligt börjat undra om en transaktion på 13.62 kr verkligen var förd på rätt konto. Användare i verkligheten Användarbegreppet är ett besvärligt begrepp. Rent pragmatiskt har jag i detta projekt använt mig av en ostentativ användardefinition. De konkreta användarna av ett tänkt datasystem på Företaget har alltså varit följande: Aug 1983 Dec 1983: Företagets datachef 2 personer på centrala ekonomiavdelningen Per Flensburg från Lunds universitet Jan 1984 Sep 1984: 3 personer på centrala ekonomiavdelningen Per Flensburg från Lunds Universitet (Controllers från två olika divisioner) Parentesen om de sista användarna indikerar att de inte varit med vid projektmötena, men ändå på något vis haft tämligen stort inflytande på vad som gjorts. Möjligen kan man säga att de varit "immanenta användare". 158
Per Flensburg: Personlig databehandling Om vi ser på Företagets ekonomisystem så är det tänkt att betjäna hela företaget. Centrala ekonomiavdelningen tjänstgör, såvitt jag har kunnat förstå, som en slags förvaltare av ekonomisystemet. Man gör ändringar i systemet (t ex lägger till nya fördelningsregler, kanske rent av stuvar om alla uppgifter för att få fram t ex försäljningsstatistik), man svarar på frågor, man kollar upp felaktigheter, man lägger in budget och man gör upp bokslut. Detta gör att centrala ekonomiavdelningen framstår som en slags förvaltare av systemet. Det rör sig då inte om datateknisk förvaltning, utan mer om innehållsmässig förvaltning. De konkreta förändringsåtgärderna görs i många fall av dataavdelningen. Man skulle kanske rent av kunna säga att centrala ekonomiavdelningen är "ägare” till det nuvarande ekonomisystemet. Detta är en typ av användaraspekt. Men det är samtidigt inte alls givet att detta förhållande måste vara för tid och evighet. När vi forskare dök upp på scenen, såg vi genast att det måste ju finnas andra användare också, nämligen de resultatansvariga, de som utförde den verksamhet vilken var representerad av siffrorna i ekonomisystemet. Vi ville att även dessa personer skulle delta i projektet, för det var ju de som var de slutliga användarna, enligt vårt sätt att se. Dessa använder resultatet från systemet och kan därför kallas resultatanvändare. Det borde då också finnas systemanvändare. Detta visar på användningsaspekten av systembruk. Men uppdelningen i resultatanvändare och systemanvändare är även den alltför grov. Centrala ekonomiavdelningen, som då skulle vara systemanvändare, är även i många fall resultatanvändare. Man skulle möjligen kunna säga att de är resultatanvändare gentemot vissa kontoklasser, men systemanvändare gentemot andra. 159
Page 1 and 2:
Per Flensburg Personlig databehandl
Page 3 and 4:
Per Flensburg: Personlig databehand
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108: Per Flensburg: Personlig databehand
Page 157: Per Flensburg: Personlig databehand
Page 209 and 210:
Page 211:
show all

Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?