07.12.2012 Views

Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Per</strong> <strong>Flensburg</strong>: <strong><strong>Per</strong>sonlig</strong> <strong>databehandling</strong><br />

Samhällssynen är på samma sätt föreställningar om samhället och om hur grupper av<br />

människor agerar med varandra. Hit kan också forskningens roll i samhället föras. I<br />

aktionsforskningen är detta en central fråga. Inom informationsbehandling-ADB har<br />

sådana områden som "personlig integritet", "datalagen" och "informationssamhället"<br />

(t ex Masuda, 1984) starka samhälleliga aspekter.<br />

Inom fackföreningsrörelsen har det framförts två olika perspektiv på samhället och<br />

på organisationer nämligen konfliktperspektivet och harmoniperspektivet (Sandberg<br />

et al 1978). Enligt konfliktperspektivet är samhället och organisationerna ett fält för<br />

konflikter. Kampen står mellan arbetsgivare och arbetstagare. I denna kamp anser<br />

man att den traditionelle systemutvecklaren tar arbetsgivarens parti och hjälper denne<br />

att styra och kontrollera arbetstagarna. En utredare är enligt konfliktperspektivet<br />

inte neutral utan måste alltid ta någondera partens parti. Enligt harmoniperspektivet<br />

finns det i grunden inga motsättningar utan dessa är skenmotsättningar beroende på<br />

bristande information. I harmoniperspektivet uppfattas organisationen som ett fält<br />

för gemensamma intressen, en strävan mot gemensamma mål. Utredaren är, enligt<br />

harmoniperspektivet en objektiv och neutral person som fullgör ett uppdrag enligt en<br />

given specifikation. Detta kan ske utan att utredaren behöver ta ställning för någon<br />

speciell grupp.<br />

Omvärld<br />

Råvaror<br />

Styrsignaler<br />

Målformulering<br />

Styrsystem<br />

Verksamhet<br />

24<br />

Mål<br />

Jämförelse<br />

Produkt<br />

Fig 2.12 Organisationen som ett styrt system<br />

I samband med systemutveckling är det vanligt att se organisationen som ett styrt<br />

system (Rehnman 1964, Langefors 1968). Detta bygger på ett harmoniperspektiv.<br />

Enligt styrsystemsynsättet (fig 2.12) producerar en verksamhet vissa produkter eller<br />

tjänster. Det finns en målsättning för detta i form av en viss kvantitet av och en viss<br />

kvalitet på den aktuella produkten/tjänsten. Måluppfyllnaden mäts och rapporteras<br />

till ett styrsystem. Beroende på avvikelserna reagerar styrsystemet genom att sända<br />

vissa styrsignaler till verksamheten.<br />

En avvikelse från målet kan bero på att det är någon störning i produktionen, men<br />

den kan också bero på att målet är felaktigt. Främsta indikationen på det senare är

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!