Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Per</strong> <strong>Flensburg</strong>: <strong><strong>Per</strong>sonlig</strong> <strong>databehandling</strong><br />
Samhällssynen är på samma sätt föreställningar om samhället och om hur grupper av<br />
människor agerar med varandra. Hit kan också forskningens roll i samhället föras. I<br />
aktionsforskningen är detta en central fråga. Inom informationsbehandling-ADB har<br />
sådana områden som "personlig integritet", "datalagen" och "informationssamhället"<br />
(t ex Masuda, 1984) starka samhälleliga aspekter.<br />
Inom fackföreningsrörelsen har det framförts två olika perspektiv på samhället och<br />
på organisationer nämligen konfliktperspektivet och harmoniperspektivet (Sandberg<br />
et al 1978). Enligt konfliktperspektivet är samhället och organisationerna ett fält för<br />
konflikter. Kampen står mellan arbetsgivare och arbetstagare. I denna kamp anser<br />
man att den traditionelle systemutvecklaren tar arbetsgivarens parti och hjälper denne<br />
att styra och kontrollera arbetstagarna. En utredare är enligt konfliktperspektivet<br />
inte neutral utan måste alltid ta någondera partens parti. Enligt harmoniperspektivet<br />
finns det i grunden inga motsättningar utan dessa är skenmotsättningar beroende på<br />
bristande information. I harmoniperspektivet uppfattas organisationen som ett fält<br />
för gemensamma intressen, en strävan mot gemensamma mål. Utredaren är, enligt<br />
harmoniperspektivet en objektiv och neutral person som fullgör ett uppdrag enligt en<br />
given specifikation. Detta kan ske utan att utredaren behöver ta ställning för någon<br />
speciell grupp.<br />
Omvärld<br />
Råvaror<br />
Styrsignaler<br />
Målformulering<br />
Styrsystem<br />
Verksamhet<br />
24<br />
Mål<br />
Jämförelse<br />
Produkt<br />
Fig 2.12 Organisationen som ett styrt system<br />
I samband med systemutveckling är det vanligt att se organisationen som ett styrt<br />
system (Rehnman 1964, Langefors 1968). Detta bygger på ett harmoniperspektiv.<br />
Enligt styrsystemsynsättet (fig 2.12) producerar en verksamhet vissa produkter eller<br />
tjänster. Det finns en målsättning för detta i form av en viss kvantitet av och en viss<br />
kvalitet på den aktuella produkten/tjänsten. Måluppfyllnaden mäts och rapporteras<br />
till ett styrsystem. Beroende på avvikelserna reagerar styrsystemet genom att sända<br />
vissa styrsignaler till verksamheten.<br />
En avvikelse från målet kan bero på att det är någon störning i produktionen, men<br />
den kan också bero på att målet är felaktigt. Främsta indikationen på det senare är