Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

Per Flensburg: Personlig databehandling
Tvärtom gör definitionen det möjligt att synliggöra den mellanmänskliga kommunikationen.
En annan intressant ansats har Nissen (1985b) tagit när han, baserad på Toulmin
(1958), föreslår att informationssystem ska ses som ett specialfall av argumentation.
Detta synliggör både den mellanmänskliga kommunikationen och ett av syftena med
densamma, nämligen att övertyga någon annan om det berättigade i ett visst handlingssätt.
Det kan vara problematiskt att betrakta människor som del i ett system. Det kan
medföra en objektiverad människosyn. För att undvika missförstånd vill jag påpeka
att detta är inte min avsikt. Skillnaden mellan de båda typerna av system är att när
jag talar om informationssystem, så menar jag även människorna som använder det,
men när jag talar om datasystem, talar jag enbart om artefakter. Orsaken till detta är
att jag anser att det krävs väsentligt olika vetenskapliga metoder för undersökningar
av de olika sorternas system. För att konstruera ett datasystem, kan man använda
formell metodik, eftersom det rör sig om helt formella artefakter. Men det går inte att
bortse från datasystemets användande vid dess konstruktion. Som jag hävdade i avsnittet
om information är det inte givet att det går att tillämpa enbart formella metoder
vid konstruktionen. En väsentlig fråga är att avgöra när sådana metoder är möjliga
att tillämpa och när de inte är möjliga att tillämpa. Jag kommer då in på vad systemutveckling
innebär.
2.3 Systemutveckling och -användning
Systemering och systemutveckling använder jag synonymt. Systemering definierar
jag sålunda (Flensburg 1981b):
Systemering är en process i vilken några personer kommer överens om
hur en dator ska användas i en organisations administrativa verksamhet.
Möjligen kan man i denna definition reagera mot ordet "dator" och hävda att det behöver
inte nödvändigtvis vara datorer inblandade. Principiellt är det rätt och "en dator"
kan utbytas mot "strikt formella metoder", men vare sig praktiskt eller principiellt
har detta tillägg någon betydelse. Systemering bedrivs enligt någon systemutvecklingsmodell,
vilket enkelt uttryckt kan sägas vara råd, anvisningar och redskap
för hur systemering bör bedrivas. Det finns olika typer av sådana modeller, men de
vanligaste tillhör "Life cycle" typen (Olerup, 1982). I en sådan beskrivs systemering i
ett antal sekventiella faser (t ex Semprevivo 1982 eller SIS 1979). Fasernas antal vari-
16