Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

More documents

Recommendations

Info

Per Flensburg: Personlig databehandling 2.7 Arbetstillfredsställelse Det finns många olika dimensioner av detta begrepp. Jag brukar använda mig av en begreppsapparat, föreslagen av Enid Mumford (Mumford 1983). Följande dimensioner ingår i arbetstillfredsställelse eller job satsifaction: • Yrkeskunskap, där en hög grad av yrkeskunskap väntas ge positivt bidrag till arbetstillfredsställelsen. • Organiseringen av arbetsuppgifterna vilket innebär varierande och intressanta arbetsuppgifter, feed-back och självstyre • De psykologiska behoven av uppskattning och självförverkligande väntas ge positivt bidrag till arbetstillfredsutställelse. • Den ekonomiska ersättningen och arbetsledningen innebär rimlig ersättning för rimligt arbete med en rimlig grad av övervakning och styrning • De etiska värderingarna och deras överensstämmelse med den organisation inom vilken arbetet utförs spelar mycket stor roll för arbetstillfredsställelse. Kanske rent av den största rollen. (Flensburg 1980b) Mumfords ansats baseras på den s k "human relation"-skolan. Det finns även en annan ansats som tillämpas främst inom fackföreningsrörelsen. Den baserar sig i större utsträckning på klasskampsideologi. Mellan dessa båda ansatser kan striden ibland stå ganska skarp. Vissa företrädare för fackföreningsrörelsen (t ex Ehn i Göranzon 1978) anser att den sociotekniska ansatsen är ett ovanligt elakartat försök från arbetsgivarnas sida att manipulera och suga ut arbetskraften. Vilket perspektiv man väljer är en politisk-ideologisk fråga och jag skall i detta arbete försöka åstadkomma någon slags sammansmältning. Detta är, enligt min mening, möjligt att göra på individnivå, men inte säkert på organisationsnivå. Jag har nu ringat in ett problemområde, nämligen interaktiv systemutveckling, där slutanvändarna både designar och realiserar sina datasystem. Främsta fördelen förefaller vara möjligheten att på ett enkelt sätt ändra i datasystemen för att därigenom uppnå en bättre anpassning mellan system och verksamhet. Men jag måste då först se vad som redan gjorts inom området. 36
Per Flensburg: Personlig databehandling 2.8 Övrig forskning I detta avsnitt går jag främst igenom forskning i USA. Jag inleder med ett referat av Martins (1982) bok, som blivit ett slags standardverk för de som praktiskt arbetar med applikationsgeneratorer. Sedan redovisar jag forskning som bedrivits kring bruk av applikationsgeneratorer. Det visar sig att denna inte är speciellt inriktad på hur slutanvändarna upplever bruket av dessa utvecklingshjälpmedel. Detta blir så småningom mitt övergripande problemområde. 2.8.1 Applikationsgenerator En applikationsgenerator kan definieras som en programprodukt med vars hjälp en icke dataexpert kan utveckla datasystem i huvudsak för eget bruk. Datasystemet skall vidare vara ett hjälpmedel i denne persons arbete. Det ska underlätta vederbörandes datahantering. Datasystemet behandlar data, som tolkas av dess användare och därvid erhåller en viss innebörd. Denna typ av databehandling blir resultatet vid interaktiv systemutveckling. Eftersom skillnaden mellan utveckling och användning i det närmaste är upphävd finner jag det föga meningsfullt att tala om utveckling. Som alternativ term föreslår jag därför personlig databehandling. Redskap behövs för: • lagring av data • återvinning av lagrade data • bearbetning och presentation av data. Funktioner för detta måste finnas i applikationsgeneratorn. Ett minimum av egenskaper hos denna är således: • registeruppläggning • registerförändring • rapportgenerator • beräkningar Alternativa namn på applikationsgenerator är informationshanteringssystem (Lie- Nielsen & Colliander, 1983) och fjärde generationens programspråk. Dataexperter kan också använda applikationsgeneratorer, men de ska i alla fall vara så pass enkla att använda att det efter 1-2 dagars utbildning är möjligt för även en icke-dataexpert att använda dem. Det finns fyra olika typer av hjälpmedel, som är mer eller mindre (mest mindre) integrerade: 1. Frågespråk mot databaser (registerhanteringsprogram) 2. Modellspråk (spreadsheet, kalkylprogram) 37
Page 1 and 2: Per Flensburg Personlig databehandl
Page 3 and 4: Per Flensburg: Personlig databehand
Page 35: Per Flensburg: Personlig databehand
Page 87 and 88:
Per Flensburg: Personlig databehand
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211:
show all

Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?