Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Per</strong> <strong>Flensburg</strong>: <strong><strong>Per</strong>sonlig</strong> <strong>databehandling</strong><br />
1. Konfirmationskriteriet, som innebär att alla hypoteser i teorin bör vara bekräftade.<br />
Det innebär speciellt att de måste själva vara empiriskt prövbara eller kunna relateras<br />
till empiriskt prövbara hypoteser.<br />
2. Koherenskriteriet, som innebär att teser och utsagor i teorin bör stämma överens.<br />
3. Förklaringskriterium, som innebär att teorin skall ha stor förklaringsförmåga, ju<br />
större desto bättre. Förklaringsförmågan är antalet förklaringsmönster som är möjliga<br />
att bilda inom teorin.<br />
4. Tillhörighetskriteriet slutligen, innebär att hypoteser bör ingå i förklaringsmönster,<br />
att förklaringsmönster bör ingå i teorier och att teorier bör tillhöra familjer av<br />
teorier. Det är en form av kumulativitet som Törnebohm tar upp här.<br />
Konfirmationskriteriet innebär att mina 9 teser bör vara empiriskt bekräftade på något<br />
vis. Den mest centrala är tes (1) och den är i viss mening bekräftad genom forskning<br />
utförd av Göranzon (1978, 1983a, b) vid Arbetslivscentrum. Även Weizenbaum<br />
(1976), Cooley (1980) och Rosenbruck (1984) har bekräftat att så är förhållandet.<br />
Polanyi (1966) kallar motsvarande kunskap "Tacit knowledge". Halldén (1985) och<br />
Sandström (1985) pekar också på betydelsen av sådan kunskap. Att traditionell systemutveckling<br />
inte tar hänsyn till denna typ av kunskap (tes (2)) tycker jag forskarna<br />
ovan, speciellt Göranzon har visat.<br />
Teserna (3) och (4) är försiktigt formulerade. De säger endast att existensen av tyst<br />
kunskap kan påverka systemutvecklingsprocessen och resultatet av systemutvecklingen.<br />
De säger inte att detta är den enda orsaken utan bara en bidragande. Forskarna<br />
ovan har också visat dessa teser. Att de ovan angivna problemen reduceras genom<br />
en ökad användarmedverkan får nästan räknas till "de eviga sanningarna" vid det här<br />
laget. Låt mig här endast nämna Neergaard (1977), Bjørn-Andersen (1976), Borum<br />
(1976) och Høyer (1974), som alla kan anses ha visat detta.<br />
Teserna (5) och (6) introducerar ett slags linjärt tänkande, nämligen att ju mer användarmedverkan<br />
desto bättre. I tes (7) sätts det upp en viktig förutsättning för interaktiv<br />
systemutveckling, nämligen förekomsten av applikationsgeneratorer. Teserna<br />
(8) och (9) slutligen, är andra föreslagna konsekvenser av teserna (7) och (6). Koherenskriteriet<br />
tycker jag är väl intäkt av mina teser ovan eftersom de i stor utsträckning<br />
bygger på varandra och utgör en gradvis avgränsning. Målet för min undersökning<br />
blir att undersöka det rimliga i att teserna (6), (8) och (9) följer av tes (7).<br />
Om formuleringen av teserna (3) och (4) kan skärpas så att en stor del av de negativa<br />
effekterna av dålig kommunikation och dålig anpassning till arbetet kan anses bero<br />
på förhållanden angivna i (1) och (2) blir förklaringsförmågan mycket stor. Att visa<br />
detta förefaller dock svårt på grund av svårigheter att identifiera och renodla faktorer<br />
som påverkar kommunikation och verksamhetsanpassning. Om däremot (6), (8) och<br />
(9) kan prövas, uppnår jag en motsvarande ökning av förklaringsförmågan hos teorin<br />
och öppnar dessutom dörrarna till ett nytt fält. Det verkar alltså vara en vettig strate-<br />
68
Change language