Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

More documents

Recommendations

Info

Per Flensburg: Personlig databehandling 2.9 Avgränsningar Man kan alltså grovt sett säga att mitt problemområde är interaktiv systemutveckling av datasystem ur användarnas egna perspektiv. Orsaken till att jag är intresserad av att studera detta är att det förefaller mig vara någon form av lösning till "det ingenjörsvetenskapliga dilemmat", dvs att samtidigt använda både "mjuk" och "hård" metodologi enligt Checkland (1981). På detta vis hoppas jag att informationsteknologin ska kunna nyttjas på ett för samhället och människorna mera tillfredsställande sätt. Det gäller att hålla nere missbruk och mindre lämpliga sätt att nyttja denna teknologi samtidigt som dess potential bör utnyttjas. Det förefaller rimligt att börja med att empiriskt undersöka effekterna av interaktiv systemutveckling. Då området är nytt och relativt outforskat, förefaller någon form av explorativ undersökning lämplig. Det förefaller rimligt att försöka åstadkomma någon beskrivning av vad som har hänt i ett antal fall av interaktiv systemutveckling, dvs kartläggning av effekter. Det är viktigt att ordentlig förstå vad interaktiv systemutveckling innebär för de personer som arbetar med det, för att bättre kunna förstå de observerade effekterna samt ömsesidigt, för att bättre kunna observera och förstå effekter. Någon mer djupgående studie förefaller därför lämplig. Ett aktivt deltagande i interaktiv systemutveckling är ett exempel på en sådan studie. Det är naturligtvis inte alls oproblematiskt men jag tror att en djupare förståelse är nödvändig för att kunna ge underlag för upptäckt av viktiga faktorer för sådan utveckling. Det är knappast försvarbart att enbart sitta hemma vid skrivbordet och tänka ut vilka faktorer som är viktiga vid undersökning av effekter av interaktiv utveckling. Jag måste ut i verkligheten och med egna ögon, öron och andra sinnen varsebliva vad som händer. Det kräver deltagande i interaktiva systemutvecklingsprojekt. Min forskningsuppgift innebär alltså två undersökningar: • Insamling av erfarenheter av interaktiv systemutveckling. • Aktivt deltagande i interaktiv systemutveckling. Eftersom interaktiv utveckling är ett så pass nytt område finns det inte mycket empirisk forskning inom det. Det finns inte heller några väl utbyggda teorier (ansatser finns för beslutsstödsystem). Det förefaller därför rimligt att göra en explorativ undersökning, med syfte att ge underlag för hypotesformulering, snarare än att formulera och bekräfta hypoteser. Interaktiv utveckling har dessutom praktiserats under såpass kort tid att några större erfarenheter inte hunnit sammanställas. Jag vill här redan nu göra en avgränsning till skandinaviska förhållanden. Den är motiverad av ekonomiska skäl, naturligtvis, men även av kulturella. Jag tror det skulle stöta på allvarliga problem om man försökte överföra resultat från t ex en amerikansk undersökning direkt till svenska förhållanden. Sättet att arbeta i företagen, sättet att värdera sin insats, de värderingar som ligger bakom det amerikanska och 46
Per Flensburg: Personlig databehandling svenska arbetslivet är alltför olika för att man ska våga dra några alltför långt gående slutsatser av en jämförelse. Möjligen kan man göra mera rättvisande jämförelser t ex mellan de nordiska länderna. Men denna avgränsning innebär inte att jag alldeles utesluter värdefulla impulser från forskning från väsentligt annorlunda kulturer. Jag gör också en avgränsning mot beslutstödssystem. Denna är visserligen inte skarp, men den innebär att jag inte studerar beslutstödssystem som beslutsstödsystem utan som interaktivt utvecklade personliga datasystem istället. Jag är t ex inte primärt intresserad av vilken effekt ett sådant utvecklat beslutstödsystem haft på organisationens beslutsfattande utan jag är istället intresserad av vilken effekt användarna anser att databehandlingen fått på deras arbete. I praktiken innebär det att jag inte speciellt utnyttjar befintlig forskning kring beslutsstödsystem. En metodologisk invändning är naturligtvis att de observerade effekterna är personberoende, men vem mer än användarna skulle kunna avgöra vilka effekter ett förändrat arbetssätt haft på deras arbetssituation? Man kan inte studera eller ens observera ett fenomen utan att ha någon form av bakgrundsuppfattning. Den behöver visserligen inte alltid stämma ("Det hade jag ingen aaaning om", Aha-upplevelser), men den finns där icke desto mindre för att sätta in fenomenet i ett större sammanhang, att kunna sätta det i relation till vad jag redan sett, hört eller upplevt (De logiska positivisterna hävdar visserligen (von Wright, 1943) att det finns objektiva och subjektlösa "elementarupplevelser" som på något vis utgör den empiriska verkligheten). Den förväntade uppfattningen kallar hermeneutikerna förförståelse (Arbnor & Bjerke, 1977) och jag ska i fortsättningen använda detta begrepp. I dess egentliga innebörd är förförståelsen omöjlig att göra synlig på förhand. Den visar sig först i efterhand genom min tolkning av det upplevda fenomenet. Genom detta synliggörande blir förförståelsen transformerad till förståelse och kan medvetandegöras även för andra. Detta ser jag som en av forskningens viktigaste uppgifter. För att jag ska kunna synliggöra min och användarnas förförståelse måste jag deltaga i interaktiva systemutvecklingsprojekt. Emellertid har jag inte blott en omedveten förförståelse när jag går in i denna undersökning utan även en medveten förhandsuppfattning om vad jag tror mig finna. I tidigare skrifter (Flensburg et al 1981) har jag och några andra forskare i Lund redovisat ett antal faktorer som vi tror påverkar utveckling och användning av datasystem. När det gäller interaktiv systemutveckling har jag senare redovisat tre huvudgrupperingar (Nissen m fl 1982), nämligen organisationen, redskapet och tillämpningen. Det förefaller ganska uppenbart att effekterna av sådan utveckling borde bli annorlunda i en stor, gammal och byråkratisk organisation än i en liten, ung och dynamisk sådan. Likaså borde effekterna vara beroende av det valda redskapet, hur pass lätt det var att lära sig, hur pass kraftfullt det var. Men detta måste sättas i relation till tilllämpningen, det problem eller det arbete användaren vill utföra med hjälp av redskapet. 47
Page 1 and 2: Per Flensburg Personlig databehandl
Page 3 and 4: Per Flensburg: Personlig databehand
Page 45: Per Flensburg: Personlig databehand
Page 97 and 98:
Per Flensburg: Personlig databehand
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211:
show all

Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?