Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

More documents

Recommendations

Info

Per Flensburg: Personlig databehandling 6.3.2 Övrig liknande forskning, validering Här ska jag något diskutera frågan om dessa typfall kan anses i någon mening vara riktiga. Det rör sig inte om någon validering i statistisk bemärkning, utan om rimliga och förnuftiga skäl för och emot. Jag vill börja med att anknyta till kontorsautomation eftersom det även i kontorsautomation handlar om personlig databehandling, fast användarna möjligen har mindre möjlighet att själva påverka systemets utformning. En sak jag då noterar är den stora skillnaden mellan vad som står i reklamen och vad som är gällande i verkliga livet. I verkligheten är man långt efter. Detta intryck har bekräftats av flera andra (Asphjell 1984, Skjellanger 1984 och Skousen 1984). Skousen (1984) redovisar forskningsresultat, som pekar på raka motsatsen till mina. Hans resultat rör dock ordbehandling utförd av sekreterare. Främsta orsakerna till missförhållandena är, enligt Skousen, bristande medinflytande på arbetsuppläggningen och ökade krav från omgivningen. I de fall jag studerat har det varit stort, för att inte säga totalt medinflytande och några ökade krav från omgivningen har inte ställts. Så har jag inte heller noterat några av de negativa effekter Skousen talar om. Skousen redovisar också tre olika steg i kontorsautomatiseringen: 1. Enskilda system 2. Nätverk 3. Systemintegrering De tillämpningar jag studerat ligger någonstans mellan enskilda system och nätverk. Enligt Skousen kan större effekter väntas först i steg 2 och 3. Mina undersökningar visar inte på några större förändringar och bekräftas sålunda i detta avseende av Skousen. Personerna på Information Center klagar också över att det tar lång tid att få ut användarutveckling i organisationen. Detta menar också Asphjell och Skjellanger. Asphjell menar att den långsamma ökningstakten till stor del kan förklaras av att den bromsas av "middle management". Avdelningschefer och direktionen ska enligt reklamen sitta med sina egna arbetsstationer och själva ta fram allt beslutsunderlag de vill ha. De handläggare vars huvudsakliga uppgifter är att ta fram sådant underlag skulle då bli arbetslösa. I de större organisationer jag och mina medarbetare studerat har samtliga chefer varit komplett ointresserade av datorer och har för övrigt inte haft tid att skaffa sig och vidmakthålla erforderlig kunskap om redskap och databaser. Detta leder till att handläggarna själva kan ta redskapen i bruk och därigenom öka sin service. Detta kan vara en förklaring till att jag inte sett några tecken till motstånd mot personlig databehandling. Dessutom tror jag Asphjell överskattar chefernas förmåga att hålla sig a jour med en omfattande datamodell över organisationen. Detta gör att handläggarna på mellannivån troligen kommer att finnas kvar under överskådlig tid framöver. Mina undersökningar skiljer sig alltså från Asphjells förväntan. 172
Per Flensburg: Personlig databehandling Ett annat sätt validera resultatet har varit att presentera typfallet för andra företag i vilka jag inte företagit någon undersökning. Detta har jag gjort på sammanlagt fyra konferenser. I samtliga fall har man känt igen sig och menat att det där typfallet är verkligen inget konstruerat fall, det är deras eget företag! Man har kanske inte riktigt tyckt att precis allt har stämt till hundra procent, men det har alltid varit några fenomen som har stämt precis på pricken. Jag har inte träffat någon som tagit avstånd och sagt att det där är helt felaktigt. 6.4 Specifika teorifragment 6.4.1 Att introducera personlig databehandling Personlig databehandling är ett nytt fenomen. Att gamla metoder och tekniker inte är nödvändiga visar sig genom den slumpmässiga igångsättningen och det slumpmässiga handhavandet. Det förekommer således ingen planerad introduktion, ingen utvärdering och ingen egentlig utbildning. Jag skall nedan, med utgångspunkt i de kurser jag hållit, försöka skissa ett mera systematiskt tillvägagångssätt för att introducera personlig databehandling . Fig 6.2 beskriver en tänkbar minimodell. De streckade pilarna representerar själva starten, det som i traditionell mening kallas för utveckling. De svarta pilarna representerar det som traditionellt kallas användning, men som här även innebär ändringar av datasystemet. Som synes innebär detta att samtliga utvecklingsfaser ingår i den dagliga användningen. Den strikta skillnaden mellan användning och utveckling är upphävd. Utgångspunkten är att det finns ett antal personer på en avdelning i ett företag (eller eventuellt hela företaget, om det är litet), vilka blivit intresserade att använda datorer i sitt arbete. Totala gruppen är mellan tio och tjugo personer. Personernas datakunskaper är också obetydliga. Vidare bör man ha tillgång till en dator med lämplig applikationsgenerator. Slutligen finns en utomstående person, konsult, katalysator eller forskare som är pådrivande kraft och så att säga "håller i" projektet. Det börjar med en allmän datakurs för de blivande användarna. Denna kurs ska ge förståelse för datorer och datasystems begränsningar och egenarter i stället för att i traditionell mening gå genom datorns olika delar, de olika faserna i systemutvecklingen etc. I stället för att ge en ingående beskrivning av ett datasystems olika komponenter skall användarna få klart för sig vad ett datasystem är ett specialfall av. Kursen är alltså medvetandegörande. Av psykologiska skäl måste man nog åtminstone kortfattat gå genom hur en dator fungerar och hur ett program fungerar. Av någon anledning kan man tänka sig att se på TV eller prata i telefon utan att veta hur dessa apparater fungerar, men att använda en dator utan denna kunskap tycks vara värre. De klassiska sätten att introducera datautbildning är genom binära talsystemet och kontorsslaven med inoch utkorgarna. Jag menar att detta är att lura kursdeltagarna. 173
Page 1 and 2:
Per Flensburg Personlig databehandl
Page 3 and 4:
Per Flensburg: Personlig databehand
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122: Per Flensburg: Personlig databehand
Page 171: Per Flensburg: Personlig databehand
Page 211: Per Flensburg: Personlig databehand
show all

Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?