Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

Per Flensburg: Personlig databehandling
"... måste det genom frågandet vunna resultatet, i detta fall varats mening,
kräva sin egen begreppslighet /begreppsapparat/, som även den väsentligt
kontrasterar mot de begrepp inom vilka det varande uppnår sin betydelsemässiga
bestämdhet."
Törnebohm hävdar, och även andra (Wittgenstein 1976, Israel 1979) att allt språk går
att omvandla till vardagsspråk. Detta gäller även vetenskapliga språk. Den terminologi
och den formalism man ofta använder inom vetenskapen är, enligt Törnebohm,
bara ett instrument. De resultat jag uppnår måste formuleras på ett sådant sätt att de,
i mitt fall, är relevanta för de personer som sysslar eller står i begrepp med att syssla
med interaktiv utveckling av datasystem. Formalismen inom det vetenskapliga språket
används för hantera begrepp inom det formella språket, men resultatet måste
kunna översättas till vardagsspråket.
3.2 Att fråga om vetenskapen
3.2.1 Det efterfrågade
Med hjälp av den ovan angivna frågetekniken ska jag försöka komma en bit på väg i
mitt sökande efter lämpligt angreppsätt. Jag börjar med att i detta inledande skede
helt enkelt efterfråga vetenskapen, vad den är, vilket som är dess syfte och hur den
bör bedrivas. Det jag vill efterfråga är än så länge vagt och diffust men jag föreställer
mig att en första fråga skulle kunna vara vad en forskare gör när han eller hon bedriver
vetenskap? Jag tror då att vetenskapen definieras genom sitt utövande vilket, åtminstone
delvis, är beskrivbart.
3.2.2 Den tillfrågade
Den jag först tillfrågar är Swedner (1982) och han säger (s 9) att vetenskapsmannen
vill beskriva den värld vi lever i, han vill förklara varför den ser ut på ett visst bestämt
sätt, han vill förutsäga vad som kommer att hända och slutligen vill vetenskapsmannen
föreslå åtgärder som leder till ett förverkligande av utstakade mål. Resultatet av
denna fråga är att svaret inte verkar vara tillfyllest eftersom ju alla aktiviteterna ovan
kan göras utan någon särskild vetenskaplig skolning. Swedners punkter är i själva
verket goda övergripande mål för vilken utredning som helst. Swedner påpekar också
längre fram, att vad som skiljer vetenskapsmannens försök till beskrivning, förklaring,
förutsägelse och förslag från lekmannens är att han följer utstakade och noggrant
prövade regler i sina försök att komma till hållbara resultat. En annan viktig punkt i
Swedners resonemang är forskarens svårighet att vara värdeneutral.
Om detta svar vore riktigt skulle nyskapande inom vetenskaplig metodik vara omöjlig
och vetenskapliga undersökningar vara likartade under seklernas lopp. Detta är dock
52